Mökränkning förr och nu

Nu förefaller också de sociala skyddsmurar som främst gagnat män i överordnade positioner monteras ned.

Mökränkning kallades brottet. Även om orden skiftar innebörd inser vi att det handlar om sexuell kränkning av ogift kvinna, en förseelse som män kunde anklagas för i 1600-talets svenska rike. Skrivningen förändrades – i slutet av seklet kunde såväl män som kvinnor anklagas för sexuellt umgänge före äktenskapet, benämnt lönskaläge. Under 1700-talet var det främst kvinnor som bestraffades för brott av det här slaget.

Historiker intresserar sig för förändring och detta är bara ett av många exempel på hur normer rörande sexualitet förändras över tid. Mer än andra har genushistoriker uppmärksammat långlivade mönster och kunnat påvisa att tankefigurer och praktiker som berör kön, makt och sexualitet är trögrörliga. Även om gymnastik i utomäktenskaplig sänghalm senare avkriminaliserades levde, som vi alla vet, de normer som missgynnade kvinnorna vidare.

I förmodern tid kunde par som gjort sig skyldiga till "oenighet i äktenskapet" kallas till kyrkorådsförhör. Protokoll från 1700-talets Vörå visar att bonden Matts riktat hårda slag mot hustrun Anna-Stina. I en tid då föreställningar om kollektiv bestraffning var levande kunde hela församlingen straffas för detta och även Anna-Stina ställdes till svars, också hon skuldbelades och tillskrevs ansvar för den oenighet som ansågs ligga till grund för det fysiska våldet.

Makens överordning var given och i husbondeväldet ingick aga, handbegriplighet, i lämpliga mått. Historiker har visat att män som utövade ett för våldsamt husbondevälde kunde tolkas i negativa termer. Auktoriteten skulle upprätthållas på annat sätt. Under 1700-talet skedde något: nu var det könsstereotypier av annat slag, nämligen figurer som den hunsade mannen och ragataliknande hustrun, som gavs större utrymme i texter om hushåll och äktenskap.

På 1800-talet blev ordet kvinnomisshandel vanligare och fenomenet sågs som ett hot mot samhällsmoralen. Samtidigt förknippades detta liksom andra förseelser i ännu högre grad med män ur lägre klasser, med torpare, arbetare och soldater. Vi kan se att könshierarkier även då hörde samman med sociala hierarkier och i vissa klasser kunde det som skedde i hemmet nu ges ännu större privathet.

Med dessa skisser vill jag visa på förskjutningar i tid. I jons har vi sett hur ingrodda normer läggs i dagen och under ett oerhört kort tidsspann kan vi se en kraftigt ökad medvetenhet om de praktiker som främst påverkat kvinnor, men även andra. Nu förefaller också de sociala skyddsmurar som främst gagnat män i överordnade positioner monteras ned.

Även om vi kan se ett skeende som samtidigt sträcker sig över alla kontinenter har landsvisa skillnader uppmärksammats. Metoo-kampanjen förefaller ha fått en annan betydelse i Sverige än i Finland. Vilken roll spelar rörelsen och berättelserna här, i ett Svenskfinland präglat av litenhet och specifika maktmatriser? Också frågor om rum och sammanhang kan ställas eftersom både uthängningar och nedtystande försiggår i specifika kontexter.

Ann-Catrin Östman Lektor i historia vid Åbo Akademi

Beställ Veckans kulturplock!

Ett plock från Kulturen varje fredag i din e-post.

Skall man beakta FN:s hållbarhetsmål när man väljer utbildning?

Mer läsning