Möjliga livstecken på Venus – astronomerna svävar på moln

En konstnärs illustration av Venus där forskare med hjälp av teleskop på Hawaii och i Chile har lyckats bekräfta att det finns fosfinmolekyler i det högsta molnskiktet ovanför planetens yta. Astronomerna har länge spekulerat i om det kunde finnas liv i Venus högsta moln, och upptäckten pekar på att det fortsatt inte är uteslutet. Bild: ESO/M.Kornmesser/L. Calçada & NASA/JPL/Caltech

Det finns fosfinmolekyler på Venus, bekräftar ny forskning. Förekomsten kan antyda att det existerar en primitiv form av liv i de moln som svävar högst ovanför planetens yta.

Medan jakten på utomjordiskt liv sträcker sig allt längre bort i universum har ett internationellt forskarlag oväntat hittat något som åtminstone med god vilja kan tolkas som eventuella livstecken strax bakom knuten, på vår grannplanet Venus.

Forskarna har kunnat fastställa att det finns fosfinmolekyler i de moln som svävar högst upp i Venus atmosfär. Fosfin är en giftig gasförening som består av fosfor och väte. På jorden kan fosfin bara produceras industriellt eller av mikrober som klarar sig i syrefria förhållanden.

Tanken på något som helst liv på Venus känns absurd då temperaturen på skorpan kan nå 500 grader tack vare en extrem växthuseffekt. Atmosfären utgörs främst av koldioxid och kväve, och för att göra förhållandena än mer hopplösa för liv motsvarar trycket det tryck som hos oss råder på en kilometers havsdjup.

Astronomerna har ändå länge spekulerat i om de högsta molnen på Venus kunde utgöra hem för mikrober. Temperaturen i molnen beräknas till omkring 30 grader, men de utgörs till 90 procent av svavelsyra, vilket borde ta död på vad som helst.

Att det ändå finns fosfinmolekyler i molnen kan antyda att det finns luftburna livsformer på Venus, uppger Manchesters universitet med hänvisning till forskarlagets studie som publicerats i Nature Astronomy.

"Chockbesked"

Astronomerna upptäckte och dokumenterade fosfinmolekylerna med några av världens mest avancerade rymdteleskop.

– Vi experimenterade av pur nyfikenhet. Vi ville utnyttja den häftiga teknik som finns i teleskopen närmast för att kunna utesluta extrema scenarier som att molnen kunde vara fullspäckade med levande organismer. De första antydningarna om att det verkligen finns fosfin i molnen var ändå ett chockbesked, säger Jane Greaves, professor vid Cardiffs universitet.

Venus fotograferad av den japanska rymdsonden Akatsuki i maj 2016 då sonden kunde se hela planeten upplyst. Bild: J.Greaves/Cardiff University

Det tog forskarlaget ett halvår att få sina resultat bekräftade genom ytterligare optiska mätningar. Slutsatsen är att fosfin förkommer synnerligen sparsamt i Venus moln: bara tjugo molkyler på miljarden är fosfinmolekyler.

Knäckfrågan är ändå hur fosfinet uppstår. Vi vet för lite. Den enda vetenskapliga dokumentationen av fosforförekomsten på Venus är från 1985 då Sovjetunionen sände ut Vega 2 på uppdrag.

Massachusetts Institute of Technology har därför rett ut på vilka olika sätt fosfin i teorin kunde uppstå på Venus, om där inte finns levande mikrober som producerar dem. Alternativen är flera, men enligt beräkningarna borde inget av dem förmå producera mer än en tiotusendel av den mängd fosfin som teleskopen kunde se.

Inget för jordiska bakterier

Därför är det lockande att anta att fosfinet på Venus produceras av organismer. Men, säger forskarna, om det finns mikrober på Venus måste de rimligtvis vara väldigt olika sina jordiska kusiner. Inga mikrober som förekommer på jorden skulle kunna klara av de extremt sura förhållandena i molnen.

– Det var en oväntad bonus att vi fann fosfin på Venus. Upptäckten väcker många frågor, som hur några som helst organismer skulle kunna leva där. På jorden kan vissa mikrober tåla upp till fem procent syra i sin omgivning, men molnen på Venus består nästan bara av syra, säger Doktor Clara Sousa Silva på MIT till Royal Astronomical Society.

Venus sedan ett foto taget av den japanska rymdsonden har färgbehandlats. Det finns en hypotes om att de mörka ränderna över planeten kunde utgöras av mikrober, vilket vore ett livstecken. Bild: JAXA/ISAS/Akatsuki Project Team

På jorden kan bakterier ta upp fosfater och väte, och avge fosfingas, men det är energikrävande. Man vet inte varför en del bakterier gör så. Forskarna tvistar om huruvida fosfinet bara är en restprodukt eller om bakterierna lägger ned resurser på fosfinproduktion för att konkurrera ut andra bakterier.

Eftersom det bakteriella fosfinets gåtor på jorden är olösta är det långt kvar tills vi vet hur det uppkommer på Venus. Därmed är det för tidigt att påstå att det verkligen förekommer liv på Venus. Men nyfikenheten går inte att stoppa. Japanska rymdforskare granskar redan de mörka ränderna över Venus, och hypotesen att de utgörs av mikrobsamhällen.

Venus är den andra planeten räknat från solen i vårt solsystem. Den är nästan lika stor som jorden, som är nummer tre, men annars är skillnaderna stora. På Venus varar dygnet längre än året. Planeten roterar runt solen på 225 jorddygn men för att rotera runt sin egen axel behöver den 243 jorddygn.

Venus atmosfär består främst av koldioxid vilket tillsammans med ett lufttryck på nästan 100 gånger jordens skapar en extrem växthuseffekt. Därför kan temperaturen på ytan uppgå till 500 grader då den utan växthuseffekt skulle hållas kring 100 grader. Det gör Venus till den hetaste planeten i solsystemet trots att Merkurius ligger mycket närmare solen.

Temperaturen är klart svalare i molnen, men de utgörs mestadels av svavelsyra, vilket skapar ytterst dåliga förutsättningar för liv såsom vi uppfattar det på jorden.

Beställ Veckans kulturplock!

Ett plock från Kulturen varje fredag i din e-post.

Pionjären inom styling

Mer läsning