Mögeldrabbade elever har många utmaningar

Anton Chakhovich från finsk-ryska skolan studerar via Skype eftersom skolans inomhusluft ger honom astmaattacker. Bild: Mikko Stig

Elever som går i skolor som tampas med mögelproblem erbjuds tills vidare väldigt lite distansundervisning i hemmen, enligt experter. För barn som inte alls kan gå i skolan därför att de får så svåra symptom kan distansundervisning dock vara den enda möjligheten.

– En del barn har så svåra symptom att skolgången inte kan ordnas på vanligt vis. Oberoende varför man går in för distansundervisning är det alltid det värsta möjliga straffet att tvingas bort från skolgemenskapen. Om orsaken dessutom är en möglig skola känns det speciellt grymt, säger Harri Mantila som är lärare vid Kurittulan koulu i Masku.

– Med hjälp av videolänk kan man ändå hålla social kontakt med gruppen i skolklassen.

Mantila har själv distansundervisat sjuka barn och hjälper nu elever, föräldrar och andra lärare i frågor som gäller distansundervisning.

Det finns många orsaker till att man går in för distansundervisning. Distansundervisning ges ofta till cancersjuka barn med nedsatt immunförsvar som gör att det inte är tryggt för dem att vistas i skolmiljö. Andra orsaker kan vara till exempel reuma, infektioner och olyckor.

Mantila säger att det är svårt att säga hur många elever som får distansundervisning på grund av mögelproblem i skolor. Undervisningsråd Jussi Pihkala vid Undervisningsministeriet säger att en del föräldrar och rektorer tagit kontakt med honom för att fråga om saken.

– Fenomenet existerar och måste bemötas, säger Pihkala.

Fördomar

Enligt Mantila avgör man från fall till fall hur distansundervisningen arrangeras i praktiken. För en del elever kan man inkludera en del närundervisning, till exempel så att eleverna deltar i utegymnastik.

Vad gäller elever som inte kan gå i skola på grund av mögelproblem säger Mantila att ett problem är att de oftast inte har någon vuxen hemma som stöd om dagarna, i motsats till exempelvis cancersjuka elever. Ibland kan barn också ha svårt att acceptera att de inte kan gå till skolan trots att de mår bra hemma.

Mantila konstaterar att det ännu finns massvis med fördomar mot distansundervisning, framförallt gäller det lärare och beslutsfattare.

– De som ansvarar för skolväsendet funderar på hur mycket tekniken kostar, medan lärarna funderar på hur mycket mikrofonen och kameran stör deras egen undervisning i klassen.

I praktiken krävs förutom en vanlig dator bara en kamera som kostar ungefär 70 euro samt en mötesmikrofon. Eleven behöver i sin ända en bordsdator, bärbar dator eller en pekplatta.

Pihkala förvånas inte av fördomarna: distansundervisning kräver extra jobb, framför allt av läraren.

– Det är dessutom en så ny sak att skolorna ännu inte har tekniska färdigheter.

Lärarfacket OAJ:s arbetslivsombudsman Riina Länsikallio tror ändå inte att lärare motsätter sig distansundervisning så länge man har en klar överenskommelse om arrangemangen och mängden extra arbete.