Modersmålslärarna välkomnar reform av studentexamen

Bild: Lehtikuva/Kimmo Mäntylä

Det har stormat kring den planerade reformeringen av modersmålsprovet i studentexamen. Modersmålslärarna välkomnar reformen och anser att den förbättrar bedömningen av elevernas verbala repertoar.

På Studentexamensnämnden är man förtegen om förslagets innehåll. Nämnden behandlar förslaget på ett möte den 15 december.

– Jag ser positivt på reformen. Det nya modersmålsprovet kommer inte att vara lika formstyrt som det nuvarande provet. Det är bra att både skriv- och läskompetensen testas på ett grundligare sätt än tidigare, säger ordförande Petra Bredenberg på Svenska modersmålslärarföreningen i Finland.

Bredenberg får medhåll av sin finskspråkiga kollega på Äidinkielen opettajain liitto.

– Reformen kommer att medföra en bättre bedömning av elevernas mognad och allmänbildning, säger förbundets ordförande Sari Hyytiäinen.

Arbetet med reformeringen av modersmålsprovet körde i gång redan för tre år sedan då modersmålslärarna svarade på en enkät om den planerade reformen. Det senaste utkastet var på remiss i september i år.

Bland andra Helsingin Sanomat har riktat hård kritik mot reformen på paradplats i tidningen förra veckan. Enligt HS fuskar man nu bort betydelsen av rättstavning och allmänbildning med diffusa test som tar fasta på läsförståelse i stället för att värdesätta förmågan att kunna skriva.

– Det verkar som att HS har missförstått hela grejen. Rättstavning och allmänbildning kommer att bedömas och poängsättas också i fortsättningen i det nya modersmålsprovet, säger Hyytiäinen.

I tidigare utkast, som gick på remiss i höstas, ville studentexamensnämnden gå in för att förkorta modersmålsprovet från två sex timmars helheter till endast ett fyra timmars prov.

– De här planerna har nu skrotats, menar Sari Hyytiäinen på Äidinkielen opettajain liitto.

Parallellt med reformeringen av modersmålsprovet pågår ett annat projekt som har återverkningar på modersmålsundervisningen. Undervisningsministeriet planerar i samarbete med universiteten en reform som syftar till att omvärdera poängsättningen av olika ämnen i studentexamen.

Enligt den planerade reformen skulle universiteten stegvis frångå inträdesförhören och basera antagningen av nya studenter på resultaten i studentskrivningarna. Förslaget skulle tillmäta större betydelse till matematik än till realämnen och modersmålsprovet.

– Jag förstår inte logiken i förslaget. Det är ju modersmålsprovet som är bäst på att mäta elevernas allmänbildning. Reformen är i och för sig ett symtom på samhällsklimatet där man värdesätter naturvetenskaper på realämnens och språkens bekostnad, säger Bredenberg.

Fräscht grepp på bostadsmarknaden tilltalar unga

17.5.2019 - 16.03