Modern tvist på gamla hus

Nyproducerade österbottniska bondgårdar utmanar mässbesökarnas tycke och smak. Färg och form följer ändå traditionerna.

I hjärtat av mässområdet reser sig fem stora röda tvåvåningshus som en hyllning till den gamla österbottniska byggtraditionen och bondgårdskulturen.

Traditionen säger att de österbottniska bondgårdarna ska vara byggda av stock och naturmaterial som ännu efter hundra år går att plocka ner och återanvända.

De symmetriska fönstren i två rader samt ett dekorativt fönster på gaveln är också en del av det klassiska upplägget. Står du inne i ett gammalt österbottniskt hus möts du antagligen av både ljus och rymd som skär tvärs genom huset.

Men här i Seinäjoki har mässhusen friskt tänjt på gränserna, både vad gäller byggmaterial och utformning. I ett av husen finns en hiss, ett annat är ett passivstenhus.

Några saker har husen ändå gemensamt. De är helröda med mörkt tak och byggda i två våningar, eller "kaksfooninkinen" som det heter på finskt håll i Österbotten.

Och om du tycker att uttrycket klingar lite svenskt, så har du helt rätt. Kaksfooninkinen är en förfinskning som stundvis vållar bekymmer hos dem som inte kommer från Österbotten.

Mässbestämmelserna säger att husen i det här kvarteret inte får ha utåtstående balkonger, så bland annat Kimara Katariina (objekt 31) har en stor inbyggd och inglasad balkong med generösa fönster mot sjön.

Taina Hautamäki, projektchef på Pohjalaistaloverkosto, är rätt säker på att mässhusen kommer att väcka diskussion och debatt.

– Den österbottniska byggtraditionen i mässhusen syns främst i detaljerna och kryddorna.

Samtidigt tror hon att satsningen kommer ge den gamla österbottniska byggtraditionen ett uppsving.

– Jag tycker att man överlag kan se ett ökat intresse för den österbottniska bondgårdskulturen, både vad gäller att bygga riktigt traditionella hus men också mer moderna.

Hautamäki kan inte på rak arm säga hur känd den österbottniska byggtraditionen är i övriga delar av landet. Ingen har studerat den saken. Men samtidigt är byggtraditionen vida utbredd, inte bara i hela i Österbotten, utan också i Sverige.

– Speciellt i Norrbotten och Västerbotten, men också i Hälsingland finns den här typen av hus.

Byggtraditionen går tillbaka ända till 1700- och 1800-talet. En trolig teori är att österbottniska timmermän spred sin kunskap och byggkulturen till Sverige. Hautamäki konstaterar också att väldigt många österbottniska hus flyttades till Sverige på 1970-talet.

Fakta

Nätverk för österbottniska gårdar

Ett österbottniskt projekt som går under namnet Pohjalaistaloverkosto.

Syftet är att skapa ett nätverk för småföretagare som har det kunnande som behövs för att bygga och restaurera österbottniska bondgårdar. På det här sättet vill man lyfta fram ett kunnande som annars kanske inte kommer fram.

Projektet ska också omfatta inredare, hantverkare som tillverkar mindre bruksföremål samt dekorationsmålare.

Projektet har fått finansiering av NTM-centralen och av EU:s landsbygdsfond.

Hur du hittar det bästa lånet för dig

Den som någonsin har tecknat ett lån är förmodligen plågsamt medveten om hur svårt det kan tyckas vara att hitta rätt lån. Vad är det då som avgör om ett lån är bra eller inte? 17.9.2018 - 00.00