Mjölkkor och havreodling är goda kompisar

Bild: Wilfred Hildonen

Den havredryck som konsumeras i dag är således helt beroende av att det finns en animalisk produktion i jordbrukssystemet.

Hur vi producerar vår mat är viktigare än vilka produkter individer väljer att konsumera. Det var en av slutsatserna i rapporten, "Mjölkprodukter och vegetabiliska alternativ till mjölkprodukter – miljö, klimat och hälsa", jag nyligen skrev. Jag upprepade detta i en TT-intervju som rapporterats i medierna (HBL 19.9), där jag bland annat säger att "oavsett val – se till att välja ekologiskt". Så långt verkar Linda Nordengren från Oatly (HBL Debatt 24.9) och jag vara överens. Vi är också överens om att vi behöver minska matens klimatpåverkan.

Det finns ingen motsättning mellan animalier och vegetabilier i livsmedelssystemet. Jordbrukssystemen i Norden utvecklades med en viss balans mellan växtodling och djurhållning. På grund av specialisering och storskalighet är det många gårdar som får en allt ensidigare produktion. Detta är problematiskt för miljön, för landsbygdsutvecklingen och i slutändan för hela jordbruket. De gårdar som har enbart växtodling är beroende av konstant tillförsel av konstgödsel, som samtidigt står för mycket stora delar av jordbrukets växthusgasutsläpp och orsakar övergödning och förorening av dricksvatten. På liknande sätt orsakar den industriella djurhållningen avsevärda miljöproblem.

I jordbruket i Sverige är nästan halva arealen i vall, odling av gräs och klöver till idisslande djur, främst mjölkkor. I Finland är ungefär en tredjedel av marken i vall. Denna vallodling binder in avsevärda mängder kol i jorden. Vid spannmålsodling, som den normalt bedrivs, bryts i stället det organiska materialet ned och bidrar till växthuseffekten. Vallodling och användning av naturgödsel ökar också jordens bördighet och om vall finns i växtföljden kommer skörden av andra grödor, som havre, att bli högre. Finns vall i växtföljderna minskar problemen med skadedjur och ogräs och därmed också den kemiska bekämpningen.

Synergierna mellan djurhållning och växtodling går längre än så. När man odlar havre används halmen ofta till djurfoder eller till strö för kor, grisar eller hästar. Av den skördade havrekärnan som används till havredryck går ungefär hälften till djurfoder. Av den raps som ingår i havredrycken går 60 procent till djurfoder, mest till mjölkkor. Nordengren försöker trolla bort detta faktum genom att säga att restprodukterna kommer att kunna användas som livsmedelsråvara. Det är möjligt att det kan ske i framtiden, men det är inte verklighet i dag. Utöver restprodukterna är det stora delar av havreskörden som inte uppfyller industrins krav och som också kommer att användas till foder. Mjölkkor och havreodling är goda kompisar helt enkelt.

Den havredryck som konsumeras i dag är således helt beroende av att det finns en animalisk produktion i jordbrukssystemet. Oatly är givetvis medveten om detta eftersom de siffror företaget använder bygger på att restprodukterna används som foder.

Nordengrens argumentation bygger på att livscykelanalyser, gjorda på deras uppdrag och som inte granskats av forskarsamhället, visar att per liter dryck har havredryck avsevärt mindre klimatpåverkan än komjölk. En livscykelanalys är ett bra verktyg för att identifiera stadier i en produktionskedja där miljöpåverkan är störst. Men dessa analyser är inte lämpliga verktyg för att jämföra vitt skilda produkter och de kan inte hantera komplexiteten i jordbrukssystemet. De bör heller inte användas för att bedöma valen mellan enskilda livsmedel i kosten. Om man jämför havredryck och mjölk utifrån näringsinnehåll blir resultatet helt annorlunda än om man gör det per liter dryck. Som dryck har givetvis vanligt vatten från kranen mindre klimatpåverkan än mjölk och havremjölk, men gör det vattnet bättre?

Oatly fick ett utkast av den nämnda rapporten och gav synpunkter och påtalade något misstag, vilket jag rättade. Jag har inte nåtts av några konkreta uppgifter om fel i den slutliga rapporten vare sig från Oatly eller från någon annan.

Gunnar Rundgren, jordbrukskonsult och småbonde (ingen mjölkproduktion), Järlåsa, Sverige

Bli kock i Axxell

Svenskfinlands kändaste kock, Micke Björklund, har trätt in som mentor och mecenat för Axxells kockutbildning i Karis, för kockutbildningens framtid och Finlands matkultur. 8.10.2019 - 11.40

Mer läsning