Mjölk i plast – om värdighet och konsumtion

I dag utpekas både plasten och mjölken som en klimatfara.

Mjölken såldes i plastpåsar under det tidiga 1970-talet och förmodligen var det inte bara min mormor som vävde mattor av de tomma påsarna. Samtidigt som plasten mutade in sig i vardagens alla skrymslen och vrår förändrades konsumtionen; tv-fåtöljen i plast och färg-tv blev vanligare, pizzan gjorde entré, den konfektionsindustri som påbörjat sin flytt ur landet erbjöd allt billigare kläder och det som i vår tid kallas för "fast fashion" fick en början.

Mormor, född under 1900-talets andra år, kom att bevittna en snabb ökning i levnadsstandard. Det fattiga landet hon föddes i utvecklades till en välfärdsstat där alla kunde få mjölk och smör, till ett land där smöret till och med kom att utgöra en hälsofara.

En gradvis ökning av levnadsstandard präglade även den senare delen av 1800-talet. För de människor som benämndes ståndspersoner var det viktigt att uppvisa smakfulla föremålsbestånd och garderober – att upprätthålla ståndsmässiga liv. I större utsträckning än tidigare kunde även pigorna, drängarna och arbetskarlarna skaffa sig en rock och en klocka eller en sjal och kjol. Rätt ofta kritiserades emellertid lägre sociala gruppers konsumtion och just denna sågs som överdriven och onödig. Men rena, hela och i några fall inköpta kläder kunde lägga en grund för värdighet – för respektabla liv.

Konsumtionsvaror förändrade samhället. Det talas om en flitighetsrevolution och en del forskare framhåller att en önskan att införskaffa de nya varorna låg bakom arbetsivern, bakom nya sätt att idka jordbruk och andra näringar. De materiella förändringarna var dessutom betydelsefulla i möten mellan olika sociala grupper. Bland annat genom dessa demonterades ståndssamhällets sociala skrankor och ojämlikhet. För de män som började kallas bröder när ståndssamhället vittrade sönder var kostymen viktig och inte minst de rockar som tillskars på liknande sätt i den västliga värld som då kallades civiliserad var betydelsebärande. I synnerhet männens plagg bar på budskap om modernitet och jämlikhet, men även sjalar och hattar kunde bädda för kvinnors samhällsaktivitet.

Plaggen och skorna ökade de fattigares möjligheter att uppträda med respektabilitet och därigenom agera samhälleligt, exempelvis delta i de föreningar och stämmor som lade grunden för demokratisering. Också kläderna – konsumtionsmöjligheterna – var betydelsefulla när pigorna och drängarna gjorde sig själva till medborgare.

I dag utpekas både plasten och mjölken som en klimatfara. Alla bör vi begrunda våra konsumtionsval och detta gäller ju i synnerhet för dem av oss som har lite mera att spendera. Att återgå till 1970-talets former för konsumtion utgör nog ingen lösning på de problem som vi står inför i dag, men det är samtidigt viktigt att vi påminns om de stora språng som gjorts under de senaste decennierna och om en sorts flitighet som inte längre behövs. Och om att konsumtion både kan öka och minska såväl sociala skillnader som globala orättvisor.

Ann-Catrin Östman Lektor i historia vid Åbo Akademi

En nästan skuldfri bostad ger dig flera möjligheter i din ekonomi

Ett omvänt bostadslån innebär utnyttjande av den förmögenhet man har fast i sin bostad. Om man känner att pensionen inte räcker till och besparingar sitter i väggarna, kan man frigöra medel genom att ta banklån på upp till hälften av bostadens värde. 25.4.2019 - 10.46