Mitteleuropa var Europas fattighus

Professor Laura Kolbe missar ett par väsentliga punkter i sin intressanta analys av Mellaneuropa (HBL 12.1). Det var ju på många sätt en från Tallinn till Trieste kulturellt ganska enhetlig region. Men detta gällde främst på den allmäneuropeiska elitnivån. Ekonomiskt och socialt blev Europa senast efter 15:e århundradet delat i ett feodalt, eftersatt öst och progressivt väst. Det fascinerande Mitteleuropa var Europas fattighus, helt beroende av lantbruk.

Jag analyserar Europas utveckling i behandlingen av Finlands historia i min essäbok Järki voittaa (den tyska upplagan Die Vernunft siegt) med referenser bland annat till finländska forskare som Vesa Saarikoski. Det var avgörande för Finland att landet blev en del av Sverige och därmed en del av väst.

Mitteleuropa slutade existera då den gamla världen, som bland annat Barbara Tuchman och Steven Toulmin beskriver i sina lysande böcker, kollapsade totalt i det första världskriget.

Den andra punkten Kolbe missar är det slaviska elementet i Östeuropa. De slaviska folkens språk och historia skiljer sig markant från de tyska och ungerska, viktigt för identiteten.

Mitteleuropa och den slaviska kulturen är på väg tillbaka. Det feodala och auktoritära förflutna likaså. Före Berlinmurens fall hade bara Tjeckoslovakien upplevt en period av demokrati under mellankrigstiden. Inget under att det har uppstått svårigheter i många länder att omfatta västliga värden. Gamla dunkla traditioner som antisemitism accepteras av de så kallade populistiska och nationalistiska rörelserna.

Frågan lyder: hur länge fortsätter man i Finland att använda den eufemistiska termen populism, en rörelse som döljer rasism och människoförakt i sina led och har redan påverkat samhällsatmosfären på ett mycket negativt sätt. Medierna har i sin hajp börjat relativisera grundläggande demokratiska värden med begreppet "ääripäät", motpoler. Bara få medier, bland dem Hufvudstadsbladet, tar ställning. I politiken tiger man.

Paavo Lipponen Helsingfors

Svar: Paavo Lipponen tar upp viktiga synvinklar gällande vad som är "öst" i Östeuropa. Det finns en omfattande forskning på det här området, som visar att skillnaderna är även strukturella och legalistiska, inte enbart kulturella eller etniska. Differenserna har främst att göra med laglydighet och lokalförvaltning. Dessa aspekter påverkade hur förhållandet bland annat mellan staten och politiken samt individen och det civila samhället utvecklades. Olikheterna mellan "väst" och "öst" förklarar dock inte populistiska rörelsers framgång, som också är stark i det "gamla och goda" Västeuropa– även historiskt.

Laura Kolbe

Annons: Förvaringstjänster ny nisch för Grabbarna Flytt

Finlandssvenska företaget Grabbarna Flytt har på sina fem år vuxit så det knakar. Förutom flyttservice och logistiska tjänster åt både privathushåll och företag kan man som nyhet nu också erbjuda förvaring. 14.2.2020 - 10.44

Mer läsning