Misstro och valtrötthet när Island väljer parlament – igen

Bara ett år har gått sedan senast, men på lördag går islänningarna till ännu ett nyval efter ytterligare en skandal. Väljarkåren är splittrad mellan dem som vill ha förändring och ökad transparens, och de som tackar regeringen för den starka ekonomiska utvecklingen.

För exakt ett år sedan hölls alltingsval på Island – tidigarelagt efter skandalen med Panamapappren. Nu är dags för ännu ett nyval. Den här gången beror det på att partiet Ljus framtid lämnade regeringskoalitionen när det blev känt att statsministerns far skrivit under ett rekommendationsbrev för att rentvå en sexualförbrytare – något som ministern inte informerat regeringen om.

Också valkampanjen har varit kantad av avslöjanden kring statsminister Bjarni Benediktsson. Tidningen Stundin har avslöjat att han sålde ut fondinnehav i banken Glitnir strax före banken övertogs av staten i samband med bankkraschen på Island. Han var då parlamentsledamot och ska ha tjänat stora summor på affären.

Fakta

Vänster- eller högerregering?

Det isländska alltinget har 63 platser.

På Island har regeringen av tradition varit en majoritetsregering bestående av en koalition.

En spärr på fem procent finns till alltinget.

Det är jämnt mellan mitten-höger-partierna och partierna vänsterut.

I en opinionsmätning gjord av MMR får Självständighetspartiet 22,9 procent av stödet, Gröna vänstern 22,9, Socialdemokraterna 13,5 procent och Centerpartiet 12,3 procent.

248 500 islänningar är röstberättigade i valet.

Han själv förnekar att han skulle ha haft tillgång till mer information än allmänheten. Stundin igen har av en lokal myndighet förbjudits rapportera om Bjarni Benediktssons affärer utifrån läckta dokument.

Misstron mot politiker på Island är stor, vilket också präglar valrörelsen.

Grét­ar Þór Eyþórs­son är professor i statsvetenskap vid universitetet i Akuyeri. Enligt honom finns det nu krav på att Island gör upp med kollapsen 2008. Ekonomiskt har landet återhämtat sig, men han betonar att det finns ett stort tryck på andra reformer.

– Det här valet handlar mer om demokrati och transparens än ekonomi.

Sådana förändringar driver speciellt oppositionen på. Där är Gröna vänstern, med sin populära ledare Katrín Jakobsdóttir, det största partiet som länge har lett i opinionsmätningarna.

Men statsministerns konservativa Självständighetspartiet har också hållits kvar i täten och har i två mätningar i rad gått förbi – även om stödet har minskat rejält för Självständighetspartiet som ofta tidigare varit uppe i 40 procent. I en undersökning från MMR har Självständighetspartiet nu ett stöd på 23 procent och Gröna vänstern 20 procent.

Populär. Katrín Jakobsdóttir är ledare för Gröna vänstern och kan bli Islands nästa statsminister. Bild: Halldor Kolbeins

Lågt deltagande

Silja Bára Ómarsdóttir, lektor i statsvetenskap vid Islands universitet, säger att Bjarni Benediktsson bärs upp av att den isländska ekonomin går så bra. Dessutom har Självständighetspartiet en trogen skara väljare.

– Finns det faktiskt ett behov av det här valet tänker de.

Speciellt unga kvinnor stödjer Gröna vänstern och partierna åt vänster, medan äldre män röstar borgerligt.

Valdeltagandet förutspås ändå bli lågt, eftersom en tydlig valtrötthet kan märkas, säger Grét­ar Þór Eyþórs­son.

Delar. Den sittande statsministern Bjarni Benediktsson har skakats av skandaler. Stödet för hans Självständighetsparti har minskat från glansdagarna, men kan ändå bli störst vilket delvis beror på att partifältet har splittrats efter kollapsen 2008. Bild: Lehtikuva/AFP/Halldor Kolbeins

Svårt bilda regering

Oberoende av om det blir Katrín Jakobsdóttir eller Bjarni Benediktsson som får bilda regeringen är det en svår uppgift. Det blir nämligen inte lätt att få ihop en majoritetsregering, vilket är det vanliga på Island.

Där det traditionellt har varit omkring fyra partier som delat på de 63 platserna i parlamentet, kan nu sju eller åtta partier komma in. Det har skett en splittring – till exempel har statsministern Sigmundur Davíð Gunnlaugsson som tvingades avgå efter skandalen med Panamapappren grundat ett utbrytarparti, Centerpartiet.

I fjol tog regeringsbildandet tre månader, men Silja Bára Ómarsdóttir säger att viljan till kompromisser och till att hålla ihop regeringen den här gången är större.

– Alla vill ha lite mer stabilitet, säger hon.

Piratpartiet, som gick starkt inför det förra alltingsvalet, har minskat och den här gången fått kring åtta nio procent i opinionsmätningarna. Partiet kan, enligt Grét­ar Þór Eyþórs­son, ändå komma med i en vänsterregering.

– De mest framträdande personerna har börjat bli lite mer rutinerade, säger han om Piratpartiet som haft profilen av ett protestparti.

Blir det en borgerlig regering med Självständighetspartiet i spetsen kan det mycket väl hända att det inte blir några konstitutionella reformer. Grét­ar Þór Eyþórs­son betonar att det då kommer finnas ett missnöje hos en betydande del av befolkningen, vilket kan leda till protester och demonstrationer.

Alltinget i Reykjavik. För fem år sedan togs förslag till en ny författning fram. Bland annat skulle tröskeln till folkomröstningar bli lägre. Professor Grét­ar Þór Eyþórs­son säger ändå att egentligen ingenting har hänt sedan dess. Bild: Sari Gustafsson

Hur du hittar det bästa lånet för dig

Den som någonsin har tecknat ett lån är förmodligen plågsamt medveten om hur svårt det kan tyckas vara att hitta rätt lån. Vad är det då som avgör om ett lån är bra eller inte? 17.9.2018 - 00.00