Missriktad kritik baserad på gamla dogmer

Bild: Wilfred Hildonen

Det är minsann besynnerliga anklagelser som Bo Holmberg öser över SDP i HBL 7.2. Att SDP skulle stöda vanvård, misär och utslagning hör inte till den vanliga ensemblen av anklagelser vi får mottaga, det skall erkännas, men någon frisk fläkt av nytänk är det inte, snarare missriktad kritik baserad på gamla dogmer.

Det är knappast någon som skulle motsäga att den finska sjukvården är i behov av utveckling och förbättring, speciellt inte som utvecklingen under Sipiläs regering kan beskrivas som fyra år av stiltje på fältet, en ständig osäkerhet i kommunerna över vad en eventuell reform skulle föra med sig.

Sedan SDP övertog statsministerposten har man arbetat för högtryck för att komma ur detta dödläge och få till den reform och de förbättringar som faktiskt behövs. Historisk skuldsättning känns knappast rättvis då regeringsbärarna från 2003 fram till 2019 varit Centern-borgerliga.

Skribentens intentioner håller han höljt i dunkel, ingenstans framgår det vilken form av valfrihet det hänvisas till. Valfrihet inom den offentliga vården existerar redan nu eftersom man har all rätt att välja en annan hälsostation än den närmaste, man kan till och med välja en utanför den egna hemkommunen.

Låt oss däremot anta att skribenten indirekt hänvisar till den typ av valfrihet Sipiläs regering drömde om ännu under 2018. En privatisering av den offentliga vården långt större än vad något annat nordiskt välfärdsland åstadkommit, en typ av valfrihet baserad på marknadens villkor där den med tjockast plånbok drar det längsta strået, i alla lägen.

När Holmberg så passligt drar in Sverige i sin insändare som utopins förlovade land så kan undertecknad av egen erfarenhet intyga det motsatta. Efter några års boende i vårt västra grannland och med allt från svininfluensa till sprickor i benet i bagaget, kan jag torrt konstatera att upplevelserna till stor del är de samma som här hemma.

Lika mycket väntande (tre dagar fungerar bara i teorin, det finns inga sanktioner fast tre dagar överskrids), lika sönderstressad vårdpersonal, samma läkarbrist etc. Den privata vården har visserligen en lite större del av kakan i Sverige, men där ser man också tydligt att privata aktörer är intresserade av att skumma grädden i storstäderna, inte sköta skröpliga åldringar på landsbygden. Du får nog ta flyget till Norge för att se en liten förbättring, men så sitter landet på världens största statliga fond.

Det är inte alltid lätt att se vad man har, innan man förlorar det. Personligen var jag nära att förlora en förälder i cancer, men tack vare en utmärkt offentlig vårdkedja, god vård och den absolut senaste cancerbehandlingen – en behandlingsform vars grund så sent som 2018 tilldelades Nobelpriset i kemi – finns det hopp om en lång och ljus framtid. Sällan har jag varit så stolt socialdemokrat som när det beskedet kom, det här är det nordiska välfärdssamhället när det är som bäst.

Tillika visar en internationell jämförelsestudie (The Lancet, 17.05.2018) att det finska sjukvårdssystemet håller världsklass i alla avseenden. I Finland får man en kvalitativ vård, med goda resultat och kostnadseffektivt, men bäst av allt: den är tillgänglig för alla.

Ett så gott renommé ger en helt annan bild än Holmbergs påståenden om misär, vanvård och utslagning. Resultatet ger oss heller inga orsaker att förhastat sälja ut vår gemensamma välfärd till vinsthungriga investeringsbolag, gräset är bevisligen inte är grönare på någon annan sida.

För att den här diskussionen inte skall bli en egen liten följetong i HBL föreslår jag en fortsatt diskussion över en kaffe, på valfritt café i Karis. Var och en står såklart för sig, vi vill ju undvika framtida mutanklagelser.

Erica Helin FSD:s andra vice ordförande

Annons: Förvaringstjänster ny nisch för Grabbarna Flytt

Finlandssvenska företaget Grabbarna Flytt har på sina fem år vuxit så det knakar. Förutom flyttservice och logistiska tjänster åt både privathushåll och företag kan man som nyhet nu också erbjuda förvaring. 14.2.2020 - 10.44

Mer läsning