"Missnöjet har nu kanaliserats till en mycket hård politik vid EU-borden"

Bild: Lehtikuva/AFP/John Macdougall

Tyska regeringskrisen visar vilken roll Angela Merkel haft i Europa. Att "Muttis" regering sattes i gungning är en påminnelse om att inte bara enskilda ledare utan också EU är känsligt för interna klyftor.

Angela Merkel har varit förbundskansler i Tyskland sedan 2005 – under år då EU präglats av turbulens.

Hon har varit en så synlig gestalt under åren av finanskris, migrationsvåg och brexit, att den tyska regeringskrisen fick alla EU:s ledare att samlas till ett extra möte förra helgen för att skaffa henne redskap att klara skivan.

– Merkel har varit central under de senaste åren då det gällt att bända fram kompromisslösningar i EU. Hennes fall, eller regeringens, vore en dålig nyhet för sökandet av kompromisser, säger forskningsinstitutet Etlas chef Vesa Vihriälä om vikten av Merkels insatser under en paneldebatt om skörden från toppmötet.

Oberoende av den akuta krisen i Tyskland är det dags att vänja sig vid att det tyska regeringskittet är svagare, vilket vi såg efter valet i höstas. Också frågor om CDU:s framtida profil efter Merkel och hur relationen med systerpartiet CSU håller ihop har väckts.

Allt hänger ihop med en trend i Europa, med inrikes polarisering och svåra regeringsbildningar.

– Situationen med ett tyskt inrikespolitiskt ultimatum, som hela Europeiska rådet får förhålla sig till, är ny. I bakgrunden vet vi att Merkel redan före valet sa att det skulle bli hennes svåraste valrörelse, säger Juha Jokela, programdirektör vid Utrikespolitiska institutet

Det invandringsfientliga Alternativ für Deutschland blev en tunga på vågen då både CDU och SPD gjorde sina sämsta valresultat på årtionden. Missnöjet blev synligare. Klyftorna finns inte bara mellan partier utan inuti.

– Inte heller Tysklands inrikespolitik är så stabil som vi varit vana vid. Det är något som vi nu måste leva med i Europa.

EU-toppmötet i slutet av förra veckan präglades av enskilda länders inrikespolitik – också Italiens nya regering som vill sätta stopp för flyktingbåtar – och präglas i sin tur av migrationsfrågan. Italien hotade vid ett tillfälle lägga in veto under toppmötet, och spelade ett hårt spel.

Ändå har det gått tre år sedan den stora flykting- och migrationsvågen, antalet migranter är mindre, och det så kallade supervalåret i fjol hann få en del bedömare att förklara stormen bedarrad.

Men efter den konkreta utmaningen följer nu politiska efterdyningar, där åsikterna är delade inom medlemsländer.

– Italiens hopp om att EU skulle dela på migrationsbördan möttes med avoghet både före och efter 2015. Missnöjet har nu kanaliserats till en mycket hård politik vid EU-borden, säger Jokela.

Han spår att migrationen blir ett långvarigt politiskt tema. Inte minst i ljuset av framtida befolkningsrörelser, som snarast kan växa.

Vem tar då över luftrummet om Tyskland försvagas – där tror Jokela alltjämt på den historiskt starka axeln Frankrike-Tyskland.

– Den har en lång historia, som också institutionaliserats och blivit djupare, säger Jokela som noterar att de starka ländernas samarbete kanske tidigare setts med irritation, men på grund av brexit blivit en efterfrågad garant för ledarskap och Europapolitik.

De svåra transatlantiska relationerna, handelskrig och säkerhetspolitik är också yttre faktorer som sätter tryck på sammanhållningen i Europa.

– Axeln Tyskland–Frankrike har fungerat oberoende av enskilda ledare. Till exempel rådde det tvivel kring personkemin mellan Nicolas Sarkozy och Angela Merkel då Sarkozy valdes till Frankrikes president. Men trots det, under eurokrisens djupaste stunder, uppstod parhästarna "Merkozy". På samma sätt sågs François Hollande och Merkel som väldigt olika med tanke på partifärg, men också under deras ledarskap gick samarbetet framåt, säger Jokela.

Emmanuel Macron förde sin kampanj kring detta samarbete. Så även utan att förutspå läget i Tyskland, så kan man tro på att den här traditionen finns kvar också i framtiden.

Hur du hittar det bästa lånet för dig

Den som någonsin har tecknat ett lån är förmodligen plågsamt medveten om hur svårt det kan tyckas vara att hitta rätt lån. Vad är det då som avgör om ett lån är bra eller inte? 17.9.2018 - 00.00