Minuterna tickar i väg – i flyktrummet kämpar tävlingsdeltagare med sopsortering

Tiina Hakala och Terhi Käkelä vid Helsingforsregionens miljötjänster provkör tävlingscontainern innan det första laget släpps in. Bild: Hanna Juutilainen/Helsingforsregionens miljötjänster

Vanligen kämpar man mot tiden medan man är inlåst i ett flyktrum. I återvinningsrummet gäller det att få i gång en fabrik.

Snöslasket vräker ner när fyra vänner på lördagseftermiddagen kliver in i en container bakom Amos Rex i centrum av Helsingfors. Laget har en uppgift. Precis som i vanliga flyktrum gäller det att lösa problem under tidspress, men här är uppgiften att sortera så rätt att man lyckas säkra verksamheten i en fabrik. Fabriken använder sorterade sopor som råvaror så utan en fungerande återvinning står produktionen stilla.

Esbobon Ella Pohjanvirta är taggad. Det är hon som deltagit i ett lotteri på webben och vunnit en kvart för sitt lag i flyktrummet, som Helsingforsregionens miljötjänster (HRM) öppnar för tjugo tävlingssugna lag denna helg. Lagkompisarna raggade hon upp genom att ropa efter dem på Whatsapp.

Pohjanvirta har erfarenhet av flyktrum, men säger att vad återvinning beträffar är hon är en helt vanlig sopsorterare.

– Normalt upplyst, säger hon.

Ella Pohjanvirta känner efter om burklocken i skåpet är av plast eller metall. Bild: Hanna Juutilainen/Helsingforsregionens miljötjänster

Reglerna är tydliga: uppgifterna kräver inte fysisk kraft, man behöver inte klättra och inte dra i ledningar.

Tretton uppgifter

Det första Pohjanvirta gör när laget klivit in i containern är att svepa med blicken över hela det tolv kvadratmeter stora tävlingsområdet.

– Okej, här har vi en sortering, säger hon och klappar på locket till alla tre plasttunnor som står på rad. Den gula sväljer plastskräp, den blå tar emot kartong och den bruna är för bioavfall. Någon blandavfallstunna finns inte så det går inte att lösa "vet ej"-situationer genom att strunta i tankearbetet och välja blandsoporna för att det känns bekvämast.

När tunnorna är inspekterade hoppar Pohjanvirta upp på en gammal cykel och börjar trampa.

– Händer något? Kan ni kolla om det händer något? säger hon.

Med erfarenhet av att lösa problem på tid vet hon att cykeln inte är fastskruvat i golvet utan orsak.

Hon har rätt.

– Ja, vi får en lösning, trampa hårdare, kommenderar Jenni Puustinen.

Uppgifterna – 13 stycken – kräver lagarbete för att lyckas. Nu undrar någon vad som händer om man drar i en av spakarna i rummet. Med ett brak sprider sig sopor längs golvet. Fabriksbränsle. Nu gäller det bara att få in dem i rätt soptunna. Vad är 02 för plast? Var får man dumpa det?

Tommi Tiira, som nyss har konstaterat att hans sortering avancerat efter att husbolaget fick plastsortering för två veckor sedan, står med en påse av grovt papper i handen och rynkor i pannan. Bioavfall? Kartong? Bioavfall? Kartong?

Tiden går.

Kartong!

Flyktrummet med soptema kräver både sorteringsvilja och annan problemlösning. Bild: Hanna Juutilainen/Helsingforsregionens miljötjänster

Allt fler uppmanas sortera

Wastescape-idén är ett sätt för samkommunen HRM att öka stadsbornas medvetenhet kring och kunskap om återvinning.

– Vårt mål är att 60 procent av alla sopor som kommer från huvudstadsregionens hushåll börjar gå till återvinning före 2025 och det kräver nya sätt att motivera folk att sortera, säger HRM:s miljöexpert Hanna Tukiainen.

Vad säger du till dem som är övertygade om att alla sopor hamnar på samma ställe trots att folk sorterar?

– Så är det inte. I Finland sköts sorteringen och återvinningen väl.

Och de som påstår att sopbilarna kör långa vägar till sophanteringsanläggningarna med halvtomma bilar. Har de rätt?

– Vi gör vårt bästa för att optimera rutterna och husbolag kan boka soptömning med olika långa intervall enligt behov. Bilarna ska inte köra tomma.

Materialet i tävlingscontainern är återvinningsmaterial till 90 procent eftersom HRM vill leva som de lär. Bara den gul- och svartrandiga tejpen är ny, resten av materialet har man fiskat fram ur sopcontainrar.

Det första laget får i gång sin fabrik på åtta minuter blankt. Belöningen är en känsla av att göra en miljögärning för att man kan.

Gul tunna är plasttunna. Där hör tomma ostförpackningar, men inte söndriga pulkor hemma. Bild: Hanna Juutilainen/Helsingforsregionens miljötjänster

Flyktrummet med återvinning som tema är uppbyggt av företaget Room Escape Running Rabbit, som specialiserat sig på att bygga olika slags flyktrum.

Tio lag tävlade under lördagen, ytterligare tio tävlar under söndag. Denna helg är så gott som alla tävlingstider utdelade, men en ny chans ges på Medborgartorget under Helsingforsdagen den 12 juni. Därefter öppnas containern en gång till på Medborgarplatsen den 8 juli.

Av återvunna plastförpackningar tillverkar industrin bland annat nya plastkassar, blomkrukor och hinkar.

Glas, kartong, plastförpackningar och småmetall som sorteras behöver inte diskas rena, bara sköljas ur så att de inte luktar. Kartongförpackningar plattas till före återvinning. Plastförpackningar drar man locket och skruvar korken av. Plastförpackningarna packas inte in i varandra, men kan föras till återvinningen i plastkasse.

Beställ Veckans kulturplock!

Ett plock från Kulturen varje fredag i din e-post.

Akademen - en modern klassiker

Mer läsning