Minst ett av fyra lokaltåg kör utan konduktör

Ingen konduktör. Y-tåget på står på stationen i Sjundeå och väntar på färden mot Helsingfors. Det är lokförarens sak att hålla ordning i tåget. Bild: LEHTIKUVA / VESA MOILANEN

Enligt modell från andra europeiska länder är det nu lokföraren som bär det huvudsakliga ansvaret för säkerheten på lokaltågen i huvudstadsregionen. Bland konduktörerna gror oro över tryggheten i tåg utan personal i vagnarna. VR:s ledning svarar att säkerheten fortfarande prioriteras högt.

Den 31 juli är det lugnt på Y-tåget klockan 17.23 från Helsingfors till Sjundeå. Mitt i tåget åker ändå en passagerare som lagt sig tvärs över sätena. Han sover och vaknar från och till. Blicken flackar oroligt och ingen vill sätta sig intill. Tre kvart efter start, vid ändhållplatsen, sover han vidare utan att någon vill väcka honom. Det får bli lokförarens sak. Samma lokförare har redan tidigare fått stanna tåget en stund extra i Masaby för att kliva in i vagnarna och avlägsna två oroligt vandrande passagerare.

Maisa Romanainen, direktör för passagerartrafiken på VR, bekräftar att det kan bli lokföraren som ibland får lämna sin plats för att hjälpa passagerare eller reda ut bråk om inga konduktörer råkar finnas på tåget.

Målet på VR är att ha två konduktörer ombord 75 procent av tiden. Talet är ett medeltal. Det innebär att vissa tåg är helt utan konduktör medan andra har konduktörer hela vägen.

– Det är ett uttryckligt önskemål från konduktörerna att de ska få arbeta två och två, i synnerhet på tåg som går under oroliga tider på dygnet, säger Romanainen.

Brister i sena turer

I tågen på ringbanan rör sig fler konduktörer än på andra banavsnitt och lokaltrafikturer som körs mellan klockan 22 och 4 ska utan undantag ha två konduktörer på plats hela vägen. Det betyder att passagerarna på lugnare linjer under lugnare tider kanske inte ser till någon personal alls.

Tågen utan personal i vagnarna bekymrar en del av konduktörerna.

– Ibland kan man åka fram och tillbaka hela dagen mellan Hoplax och Alberga. Vi är alltså ombord i kanske tio eller femton minuter och på den tiden hinner vi inte ens alltid promenera genom hela tåget. Vissa passagerare har sagt att det känns osäkert när vi inte syns till, säger en av konduktörerna i lokaltrafiken. Hen uttalar sig anonymt av rädsla för att uppfattas som besvärlig och kanske förlora jobbet.

VR har kring 300 konduktörer anställda i lokaltrafiken – samma mängd som innan biljettförsäljningen i lokaltågen lades ner. När konduktörerna arbetar parvis räcker personalstyrkan inte till för alla tåg.

– Men fler utbildas. I år ordnas två kurser som vardera leder till 15 nya konduktörer på jobb, säger Romanainen, som inte fått några rapporter om fler oskötta ordningsproblem efter omläggningen än före den.

Konduktör Jarkko Karlsson säger i alla fall att målsättningarna inte möter verkligheten.

– Det har inte funnits tillräckligt med personal till alla nattåg under den här tiden. Man prutar på säkerheten.

När det inte finns tillräckligt med konduktörer för natturerna ska väktare kallas in.

Karlsson, som representerar konduktörerna i fackförbundet JHL, säger att nattåg i synnerhet under helgerna har körts helt utan personal i vagnarna och att det inte handlar om enskilda fall, utan att problemen funnits varje vecka. I ett internt meddelande som HBL tagit del av framkommer det att åtminstone en del av VR:s ledning är medveten om bristerna nattetid.

Kommunikationschef Mika Heijari bekräftar att de väktare som nattetid ersätter konduktörer inte alltid åker med hela vägen.

En fråga om tur

Säkerhetsfrågan tangerar också frågan om lika bemötande. Tidigare har konduktörerna hjälpt personer med funktionsnedsättning att stiga av och på.

– Förr kunde man lita på att det finns en konduktör på tåget, nu har man tur om det råkar finnas en när man behöver hjälp. Nu krävs det att en person med funktionshinder ringer och meddelar om sin resa ett dygn i förväg för att garanteras hjälp, säger Karlsson.

Innan konduktörerna slutade sälja biljetter och övergick till att kontrollera dem klockades arbetstakten noga.

– Nu är passen uppgjorda så att konduktörerna ska hinna promenera genom tåget på en viss tid för att sedan kliva av och byta till följande. Vi lär oss fortfarande göra upp de nya arbetslistorna. Vi följer upp hur systemet fungerar bland annat med hjälp av konduktörernas nya telefoner. Faktum är att konduktörerna hade kontakt med cirka hundra passagerare per tur medan de sålde biljetter. Nu möter de flera hundra personer på sin väg genom tåget, säger Romanainen.

Kameror och speglar Före omläggningen hade konduktörerna bland annat i uppgift att kliva av tåget på vissa stationer och personligen granska att alla som skulle stiga av och på hade gjort det. Är det inte längre viktigt att säkra perrongerna?

– Jag förstår så väl konduktörernas oro under en så här stor omläggning och vi ska lyssna på responsen från dem, men än är det för tidigt att utvärdera systemet. Det gör vi i höst. När det gäller säkerheten är kamerorna i de nyare tågen bättre än tidigare så att lokföraren kan ha uppsikt över hela tåget. Kamerorna är också inställda för att visa ett stort område vid dörrarna, som har säkerhetssystem installerade. Lokförarna har dessutom nya speglar till sin hjälp på perrongerna och det finns telefoner i alla vagnar. Spårsäkerheten är mycket viktig för oss.

Huvudförtroendemannen för konduktörerna i lokaltrafiken Peter Björklöf säger att det är bra för personalsäkerheten att konduktörerna nu rör sig parvis också dagtid.

– Men eftersom det är kontinuerlig personalbrist blir ju en del tåg obemannade. Det är klart att man tar en klar risk där när man minskar personalnärvaron. Vi har så många berusade och drogpåverkade passagerare i huvudstadsområdet alla tider på dygnet att det uppstår oroliga situationer. Vad som helst kan ju hända i tåg utan personal på plats, säger han och tillägger att grunden till situationen ligger i kvartalsekonomiskt tänkande och konkurrensutsättning.

– Där kommer både personal och passagerare i kläm.

FAKTA

Biljettcirkus

Den 19 juni slutade konduktörerna sälja biljetter på tågen i lokaltrafiken. Biljetter ska nu köpas med resekort på tågen, via nätet, via VR:s mobiltjänst, i R-kiosk, på stationer med biljettlucka eller ur biljettautomater. Orsaken till omläggningen är att bara 1,6 procent av alla biljetter köpts ombord på tågen.

Konduktörernas arbetsuppgifter ändrades så att de i stället för att sälja biljetter har rätt att kontrollera dem – dock utan rätt att skriva ut kontrollavgifter, vilket kontrollanterna gör. Konduktörerna ska i stället vara servicepersonal och rådgivare, med rätt att avlägsna biljettlösa passagerare.

Biljettförsäljningen har knölat både hos Helsingforsregionens trafik (HRT) och VR. HRT har inte lyckats leverera biljettautomater till alla stationer i tid: den 4 augusti saknades fortfarande automater på 15 stationer. Utanför HRT-området är ansvaret för biljettförsäljningen VR:s, som slutade sälja biljetter i lokaltågen samtidigt som HRT för att inte förvirra passagerarna. Därför har VR installerat en del nya biljettautomater – som inte alltid fungerat på grund av problem med mjukvaran.

Inom lokaltrafiken i huvudstadsregionen betalar beställaren HST operatören VR för att tågen ska rulla och ha personal. HRT ansvarar för att ordna kollektivtrafikens biljettförsäljning inom sitt verksamhetsområde.

Bli kock i Axxell

Svenskfinlands kändaste kock, Micke Björklund, har trätt in som mentor och mecenat för Axxells kockutbildning i Karis, för kockutbildningens framtid och Finlands matkultur. 8.10.2019 - 11.40

Mer läsning