Minskade skadeverkningar i fokus för narkotikapolitiken

Det råder knappast någon oenighet om att narkotikapolitiken ska ha som målsättning att minska skadeverkningar av narkotikabruk. I De grönas förespråkande av legalisering av tillverkning, försäljning, användning och innehav av cannabis har ändå de ekonomiska argumenten varit i fokus. I den politiska debatten om den legala statusen för cannabis skulle det vara av yttersta vikt att man antar ett brett perspektiv i konsekvensbedömningen, med stadig förankring i forskningen och med beaktande av internationella förpliktelser. Låt oss här göra ett axplock bland beaktansvärda perspektiv.

Forskningen har klart visat att cannabisanvändning har negativa konsekvenser för den psykiska och den fysiska hälsan. Ökad användning medför ökade skadeverkningar. En central fråga är alltså hur en legalisering skulle påverka konsumtionen, och därmed skadeverkningarna i Finland. Vilken inverkan på folkhälsan skulle den ökade tillgängligheten och normaliseringen ha? Hur skulle tillräckliga resurser för förebyggande arbete och för vård säkerställas i det förändrade landskapet?

En befolkningsgrupp som särskilt behöver beaktas i debatten är barnen. Enligt FN:s barnkonvention ska barnens intressen sättas i första hand i politiskt beslutsfattande. Hur skulle man gå till väga för att säkerställa barns och ungas rätt till en narkotikafri uppväxt och skydda dem från att fara illa, då cannabis skulle bli mer tillgängligt, också i hemmen?

Också natur och miljö påverkas av cannabisproduktion och -konsumtion. Cannabisproduktion påskyndar avskogning och kräver stora mängder energi och vatten. Dessutom förorsakar produktionen föroreningar av mark, vatten och luft. I legaliseringens kölvatten ser man redan en expansion och intensifiering av cannabisodlingarna, vilket innebär ännu större miljöpåverkan. Hur ser De gröna, och andra beslutsfattare, på att Finland genom en legalisering av cannabis ytterligare skulle bidra till att klimatförändringen förstärks och biodiversiteten minskar?

Utfallet från länder som legaliserat cannabis ger en viss fingervisning om konsekvenserna. Men datainsamlingen är begränsad och skiljer sig åt mellan olika länder, liksom legaliseringsmodellerna och utgångsläget före legaliseringen. Jämförelser är därför svåra att göra och forskningen ger ännu inte någon klar helhetsbild. Det som i alla fall står klart är att det i länder som legaliserat fortfarande existerar en konkurrerande svart marknad som tillgodoser dem som är för unga för att köpa eller är vana vid billigare, obeskattad cannabis. Att legalisering skulle innebära någon ekonomisk nettovinst finns det veterligen inte vetenskapliga belägg för.

Sammantaget står narkotikapolitiken inför stora utmaningar när det gäller att minska narkotikakonsumtionen och de relaterade skadeverkningarna. Det saknas stöd för att en så radikal åtgärd som legalisering av cannabis skulle lösa några problem. I stället behövs det noggranna analyser baserade på forskning och samlade erfarenheter på nationell och internationell nivå, som möjliggör välövervägda processer med positiv inverkan på folkhälsan.

Mikaela Hermans, verksamhetsledare, Nykterhetsförbundet hälsa och trafik

Beställ Veckans kulturplock!

Ett plock från Kulturen varje fredag i din e-post.

Så kan valet av lån påverka din ekonomi

Mer läsning