Minoriteter upplever diskriminering på arbetsmarknaden – men de flesta trivs i Finland

De flesta som talar ett annat modersmål än de inhemska upplever att de är helt eller åtminstone delvis delaktiga i det finländska samhället. Däremot upplever betydligt färre sig som finländare, visar en färsk undersökning. Bild: Richard Nordgren

Största delen av dem som har något annat modersmål än finska, svenska eller samiska trivs bra i Finland. Samtidigt upplever en majoritet att de inte är jämlika med övriga finländare och diskriminering på arbetsmarknaden är vanligt, visar en färsk rapport.

De flesta som talar ett annat modersmål än de inhemska upplever att de är helt eller åtminstone delvis delaktiga i det finländska samhället. Däremot upplever betydligt färre sig som finländare. Mest identifierar sig de som hör till den somaliskspråkiga minoriteten med finländarna, samtidigt som den somaliska identiteten också är stark.

Det visar en undersökning om de fem största språkgrupperna i huvudstadsregionen, då man räknar bort finska, svenska och samiska. Ungefär 1 500 personer med somaliska, ryska, estniska, arabiska och engelska som modersmål har svarat på enkäten i undersökningen, som gjorts av e2 Forskning i samarbete med Finska kulturfonden, Justitieministeriet och städerna i huvudstadsregionen.

I alla de undersökta grupperna trivs kring 90 procent eller mer mycket eller någorlunda bra i Finland. Bäst trivs de engelskspråkiga – hela 73 procent trivs mycket bra. Därefter följer de med somaliska som modersmål – 65 procent trivs mycket bra och bara två procent uppger att de inte trivs.

Sammanlagt bor ungefär 400 000 personer med något annat modersmål än finska, svenska eller samiska i Finland. Största delen av dem bor i huvudstadsregionen.

Den största gruppen är de ryskspråkiga, nästan 80 000 personer, sedan estniskspråkiga, nästan 50 000 och arabiskspråkiga, knappt 30 000. De engelskspråkiga och somaliskspråkiga grupperna är ungefär lika stora, drygt 20 000 personer.

I e2 Forsknings rapport intervjuades 1 527 personer med ryska, estniska, engelska, arabiska eller somaliska som modersmål. Cirka 300 personer per språkgrupp deltog.

Vad gäller den engelskspråkiga gruppen var den begränsad till personer från västländer med engelska som modersmål.

Somaliskspråkiga upplever mest diskriminering

Med det sagt är minoritetsställningen långt ifrån oproblematisk: Drygt hälften av de tillfrågade – förutom i den arabiskspråkiga gruppen – upplever sig inte vara jämlika med majoritetsbefolkningen, och en stor del anser att finländarna och medierna har en alltför negativ bild av deras ursprungsländer.

Majoriteten av dem som har somaliska, arabiska eller ryska som modersmål upplever också att deras språkgrupp diskrimineras på arbetsmarknaden. Bland de somaliskspråkiga anser nästan nittio procent att den egna gruppen diskrimineras på arbetsmarknaden. Ändå är den här gruppen den som har de bästa kunskaperna i finska.

– Ju längre de somaliskspråkiga varit i landet desto mer upplevde de att den egna gruppen diskrimineras på arbetsmarknaden. Det här är en sak man gärna kan fundera vidare på, säger Ville Pitkänen, forskare vid e2.

Artikeln fortsätter under grafiken.

De som har estniska som modersmål upplever minst diskriminering på arbetsmarknaden, vilket kan förklaras av att många ester kommer till Finland i akt och mening att jobba. Men fastän de flesta uppger att de trivs åtminstone någorlunda bra är det bara 12 procent av de estniskspråkiga som absolut vill stanna kvar i Finland resten av livet, trots att de kulturellt och språkligt har lätt att finna sig tillrätta.

Här finns en lärdom att dra med tanke på den sjunkande nativiteten och behovet av invandring, anser Pasi Saukkonen, specialforskare vid Helsingfors stad och en av författarna till rapporten.

– Vi har en tendens att tro att folk nog kommer hit om vi bara knäpper med fingrarna. Men det är ingen idé att hysa onödiga förhoppningar om att folk annanstans längtar efter att få komma till Finland, säger han.

Många saknar finländska vänner

De flesta svarande håller mer eller mindre tät kontakt med sitt eller föräldrarnas ursprungsland. Men då det gäller kontakten till infödda finländare är variationen ganska stor. Bland de engelskspråkiga har nästan alla flera finländska vänner eller bekanta, och detsamma gäller också största delen av de estnisktalande och rysktalande. Men bland dem med somaliska som modersmål uppger hela 45 procent att de inte alls har några vänner eller bekanta inom majoritetsbefolkningen, och bland de arabiskspråkiga är motsvarande andel 32 procent.

– Utbildning och arbete korrelerar med hur många finska vänner man har. De som har jobb och högre utbildning har också mer finska vänner, säger Jussi Westinen, forskare vid e2.

Det är oroande, anser stadsdirektören i Vanda Ritva Viljanen, som är tidigare kanslichef vid Inrikesministeriet. Hon betonar vikten av att skapa utrymmen att mötas också i stadsplaneringen. Dessutom behövs snabbare och bättre processer, anser hon.

– Här finns tydliga budskap. Vi behöver klarare, snabbare och mer permanenta satsningar som gäller invandring och integration, nu är det en massa projekt som läggs ned efter ett tag. Den sysselsatta arbetskraften växer bara genom invandring. Pratet om att stänga gränserna är helt absurt, vi har en enorm strukturell arbetskraftsbrist och den bara växer, säger Viljanen, som deltog i en debatt då rapporten presenterades på måndagen.

Hon får medhåll av Vänsterförbundets riksdagsledamot Hanna Sarkkinen, kommande social- och hälsovårdsminister.

Men hur ska det ske?

– Enligt regeringsprogrammet ska asylprocesserna förbättras. Men också processerna för arbetskraftsinvandring ska bli snabbare. Viljan finns. Vad gäller integrationen behövs också till exempel mer tjänster för kvinnor som stannar hemma med barnen, säger Sarkkinen.

– Nu kan ett arbetstillstånd ta ett helt år, ett halvt år är en stor bedrift. Det måste gå snabbare i klara fall, nu är det konstant stockning i processerna, säger Viljanen.

Mot en renare värld, ett flyttlass åt gången – ”Alla våra 150 röda bilar kör fossilfritt”

Mer läsning