Minoritet och majoritet med samma byggstenar

Bild: Wilfred Hildonen

Vi som har svenska som modersmål i Finland använder samma byggstenar som de finskspråkiga när vi definierar vem vi är. Minoritetsupplevelsen kan hjälpa oss att förstå andra utsatta.

Tankesmedjan e2 har i samarbete med Suomen Kulttuurirahasto gjort en stor enkät som kartlägger identitetsfrågor. Den tredje delen offentliggjordes för någon vecka sedan och handlar om skillnader och likheter mellan byggstenarna i de svensk- respektive finskspråkigas identiteter. I den här tredje delen är Svenska kulturfonden också samarbetspartner.

Oberoende av modersmålet är familj, uppväxtförhållanden, vänner, arbete och utbildning viktiga byggstenar i den egna identiteten. Också det egna språket är viktigt för båda grupperna.

De största skillnaderna mellan svensk- och finskspråkiga handlar om inställningen till just finlandssvenskarna och till asylsökande.

Vi som har svenska som modersmål oroar oss för de svenskspråkigas ställning i Finland. Ungefär en tredjedel av de svenskspråkiga ansåg i enkäten att vi har en alltför dålig ställning medan 46 procent av de finskspråkiga ansåg att vi finlandssvenskar rentav har det för bra. Det var bara höginkomsttagare som de finskspråkiga ansåg att i ännu högre grad hade det för bra. Det är allt skäl att påpeka att formuleringen om en för bra eller för dålig ställning kommer från enkätmakarna.

I den här frågan öppnar sig alltså en stor klyfta mellan språkgrupperna.

På finskt håll har särskilt de som inte har någon uppfattning om vardagen på svenska i Finland svårt att förstå att vi känner oss utsatta och upplever att vår ställning har försvagats. Genom olika förvaltningsreformer, som har skapat större enheter med konsekvensen att de svenskspråkigas andel har blivit ännu mindre, har möjligheterna att använda svenska med olika slags myndigheter försämrats. Företag struntar ofta totalt i svenskan och använder finska och engelska i den mån de är tvåspråkiga.

De finskspråkiga ser i stället det faktum att vår ställning juridiskt sett är starkare än många andra minoriteters. Svenskan är ett av två nationalspråk, och vi har svensk utbildning, svenska medier, en nationalscen och mycket annat. Men vi har allt svårare att särskilt i huvudstadsregionen och i andra större städer kunna kommunicera med myndigheter på svenska. Dessutom lever fördomen att alla som har svenska som modersmål hör till en ekonomisk elit segt vidare. Också socioekonomiskt är vi i alla fall som finländare i allmänhet.

Det är inte så långsökt att tänka att utsattheten som minoritet leder till att vi svenskspråkiga har en annan inställning till asylsökande än de finskspråkiga. Här finns nämligen en skillnad i attityder mellan språkgrupperna. Ungefär en tredjedel av de finskspråkiga anser att det går för bra för de som söker asyl, men bland de svenskspråkiga är det bara drygt tio procent som tänker så.

Å andra sidan är inställningen till asylsökande den enda frågan där det finns skillnader i attityderna mellan språkgrupperna. Det finns just inga skillnader i inställningen till övrig invandring, till sexuella minoriteter, till kvinnors och mäns ställning.

Det är alltså ytterligare en myt att vi svenskspråkiga skulle vara tolerantare än andra i Finland. Däremot är vi nordiskt orienterade och känner oss i högre grad som världsmedborgare än de finskspråkiga. Allra starkast är ändå identiteten som svenskspråkig finländare.

Vi lever i en tid där identitet, förmodad och önskad, i allt högre grad definierar vem vi är. Det är ganska befriande att märka att skillnaderna mellan svenskt och finskt nästan inte existerar. Nu skulle det gälla att sprida det budskapet.

På finskt håll finns en nyfikenhet gentemot det svenska, men också en uppfattning att vi vänder oss inåt. Det tvåspråkiga Finland lever i kraft av att den finska majoriteten vill ha det så. Vi finlandssvenskar är så få att vi inte räcker till som kontaktyta för alla intresserade finskspråkiga. De finskspråkiga ansåg att bara höginkomsttagarna i ännu högre grad har det för bra. Det gäller att hitta de rätta sätten att ta till vara intresset bland de finskspråkiga.

Susanna Ginman Chef för opinionsavdelningen

Plast- och luktfria målfärger av förnyelsebara naturoljor

För fempersonersfamiljen i Malax var valet av Uulas färger enkelt. Inhemska, naturenliga, luktfria, utsläppsfria samt utmärkt service och personal är det som ligger överst. Att färgerna är enkla att stryka på och färgvärlden varm, vacker och harmonisk bidrar till helheten. 4.12.2018 - 09.08