Minkkaos kan rädda ex-minister från riksrätt i Danmark

Danmarks tidigare invandrings- och integrationsminister Inger Støjberg riskerar att ställas inför riksrätt. I slutet av 2020 tvingades hon bort som vice ordförande för borgerliga Venstre av nuvarande partiledaren Jakob Ellemann-Jensen, som syns här till höger. Arkivbild. Bild: Johan Nilsson/TT

Den danska S-regeringen kan avgöra om den tidigare borgerliga invandringsministern Inger Støjberg, Venstre, ska ställas inför riksrätt. Insatsen är dock hög.– Vågar Socialdemokratiet säga ja med fara för att själva hamna inför riksrätt för minkfrågan? säger statsvetarprofessorn Kasper Møller Hansen.

Den tidigare danska invandrings- och integrationsministern Inger Støjberg, Venstre, hotas av att ställas inför riksrätt för hennes olagliga instruktion i februari 2016 om att skilja asylsökande par åt där ena parten var minderårig.

Folketingspartier som Enhedslisten, Alternativet, Socialistisk Folkeparti, Radikale Venstre, Liberal Alliance och Frie Grønne har meddelat att de ställer sig bakom en riksrättsprocess medan Dansk Folkeparti och Nye Borgerlige säger nej, rapporterar nyhetsbyrån Ritzau.

Inte lämpligt för politisk debatt

Nu väntar alla på besked från regeringspartiet Socialdemokratiet och Støjbergs eget parti Venstre, som är Danmarks största oppositionsparti. Partiernas ställning i frågan väntas bli offentlig under torsdagen och då ska även De Konservative säga sitt. Statsministern Mette Frederiksen (S) har inte velat avslöja vilket håll det lutar åt.

– Jag tycker inte att det här är lämpligt för en politisk debatt. Det här handlar om juridik och om att man som minister självklart ska följa landets lagar, sade Frederiksen i lördags enligt Ritzau.

Det räcker med ett ja från antingen socialdemokraterna eller Venstre för att en majoritet i folketinget ska uppnås, men för S-regeringen kan ett ja leda till stora politiska konsekvenser i framtiden.

– Om socialdemokraterna säger ja till riksrätt mot Støjberg blir det svårt för dem att säga nej till riksrätt om minkfrågan, säger Kasper Møller Hansen, professor i statsvetenskap vid Köpenhamns universitet, till TT.

När ett muterat coronavirus spred sig bland Danmarks minkar fattade regeringen i början av november beslutet att all mink – även friska djur – skulle avlivas, men några dagar senare visade det sig att beslutet var lagvidrigt. Frederiksen har uppgett att hon inte visste att beslutet var olagligt när det fattades, men har bett om ursäkt för regeringens hantering av frågan och i mitten av november avgick livsmedelsministern Mogens Jensen (S).

"Egen värsta fiende"

Inger Støjberg har å andra sidan i flera år hävdat att hon inte begått något fel och har således inte heller bett om ursäkt.

– Hon har blivit sin egen värsta fiende. Undersökningar har visat att instruktionen var i strid med internationella konventioner och dansk rätt. Och hon har flera gånger farit med osanning inför folketinget, säger Kasper Møller Hansen.

I slutet av december tvingades Støjberg bort från positionen som vice ordförande för borgerliga Venstre. Detta sedan partiledaren Jakob Ellemann-Jensen sagt att Venstre kan komma att rösta ja till en riksrätt om folketingets advokater anser att det finns en grund för en sådan process.

Förra veckan meddelade advokaterna att förutsättningar för en riksrätt föreligger, men Venstre har ännu inte gett ett klart besked om sin åsikt i frågan.

– Venstre är pressat av deras traditionellt viktiga ståndpunkt kring lag och ordning. Där är deras generella åsikt att lagen gäller för alla, även tidigare ministrar, säger Rune Stubager, professor i statsvetenskap vid Århus universitet.

Støjberg har varit en populär politiker för Venstre de senaste åren och lockar framför allt väljare utanför Köpenhamn. I nuläget har dessutom partiet en rejäl motvind i opinionsmätningarna.

– Det här kan leda till intern oenighet och enskilda partimedlemmar kan rösta emot partiets linje i frågan. Det är också en sak som potentiellt kan kosta väljare, säger Rune Stubager.

Blott fem riksrättsåtal

Endast fem gånger tidigare har politiker i Danmark ställts inför riksrätt och i modern tid har det endast skett en gång (1993). Då är det mer vanligt med en näsknäpp ("næse") mot en minister. Det är en form av offentlig tillrättavisning och sedan 1990 har det delats ut 60 näsknäppar av mer eller mindre allvarlig karaktär.

– Om Inger Støjberg hade bett om ursäkt hade hon nog bara fått en "næse" och det här hade blivit begravet, säger Kasper Møller Hansen.

Riksrätt är den allvarligaste sanktion det danska parlamentet folketinget kan använda mot en minister eller en regering.

Om ett riksrättsåtal ska väckas mot en minister krävs det att en majoritet av folketingets 179 ledamöter röstar ja.

Riksrättsdomstolen, som består av som högst 15 domare och lika många medlemmar som är utsedda av folketinget, kan vid fällande dom utdöma böter eller fängelse som påföljd.

Sedan 1849 har det väckts riksrättsåtal vid blott fem tillfällen. De fyra första skedde åren 1856–1910.

Det senaste åtalet för riksrätt väcktes 1993 mot den tidigare justitieministern Erik Ninn-Hansen, De Konservative. Två år senare dömdes Ninn-Hansen till fyra månaders villkorligt fängelse för att olagligt ha stoppat familjeåterföreningarna av tamilska flyktingar från Sri Lanka.

Beställ Veckans kulturplock!

Ett plock från Kulturen varje fredag i din e-post.

Efterfrågan ökar men under svåra tider är det upp till bevis för private banking-tjänster

Mer läsning