Minister Kiuru: Sju dagars vårdgaranti börjar bli realistisk

Statistiken visar att arbetet för att korta ner köerna till primärvården börjat bära frukt, säger familje- och omsorgsminister Krista Kiuru (SDP). Bild: Jussi Nukari/Lehtikuva

Över 60 procent av befolkningen får nu träffa en hälsocentralläkare inom sju dagar. Snart är det dags att fundera på att skriva in sjudagarsgarantin i lagen, säger familje- och omsorgsminister Krista Kiuru (SDP).

I framtiden ska man, i icke-brådskande fall, få träffa en hälsocentralläkare inom högst sju dagar.

Det sade familje- och omsorgsminister Krista Kiuru (SDP) vid en presskonferens om den pågående social- och hälsovårdsreformen på måndagen.

Kiuru lovar att man under denna regeringsperiod ska nå ett läge där en sju dagars vårdgaranti kan börja skrivas in i lagen.

– Ännu för ett par år sedan var det många som trodde att det inte skulle bli möjligt. Men det systematiska arbete vi gjort hittills har redan burit frukt, och en sju dagars vårdgaranti börjar bli realistisk.

Kiuru hänvisar till statistik som visar att endast drygt 40 procent av patienterna våren 2019 fick träffa en läkare inom sju dagar.

I våras var den siffran redan över 60 procent.

"Nästan köfria"

Kiuru konstaterar att coronasituationen delvis spelat in, genom att en del människor låtit bli att uppsöka vård för andra problem.

Men hon slår fast att epidemin inte ensam förklarar varför man nu får träffa en läkare snabbare.

Enhetschefen Anu Niemi från Institutet för hälsa och välfärd ger exempel från Kajanaland. Där är några hälsocentraler nu i praktiken köfria efter att de under det senaste året har fått resurser att utveckla nya arbetssätt.

– Tidigare fick patienterna en läkartid efter ett par veckor när de ringde till centralen. Nu börjar utredningen av klientens situation redan vid den första kontakten med hälsovården. Fler yrkesgrupper involveras, och patienterna får egna kontaktpersoner vid hälsocentralen, ger Niemi som exempel.

Niemi konstaterar att tekniken – såsom telefon och videomottagningar – används mer systematiskt, och hälso- och socialvården fungerar som en helhet.

– Utvecklandet av primärvården har lidit under många år då patienttrycket varit så stort. Nu har vi fått pengar som gett oss tid och möjlighet att fundera på vad som fungera och inte fungerar. Samtidigt ska man minnas att det som fungerar i en region inte alltid direkt går att överföra till en annan, säger Niemi om erfarenheterna från Kajanaland.

141 nya miljoner

På måndagen meddelade social- och hälsovårdsministeriet att statsunderstöd på totalt 141 miljoner euro nu kan sökas av de 21 välfärdsområdena för att utveckla social- och hälsovården. Pengarna är ett komplement till de drygt 100 miljoner redan satsats, säger Kiuru.

Pengarna ska främst gå till projekt som främjar tillgången till tjänster inom primärvård, socialvård, mentalvård och multiprofessionell rehabilitering.

I slutet av året blir det dessutom möjligt för välfärdsområdena att ansöka om pengar från EU:s så kallade återhämtningsinstrument. Det handlar totalt om en pott på 400 miljoner euro, och pengarna ska bland annat kunna användas till vårdgarantin, säger Kiuru.

När en sju dagars vårdgaranti kan skrivas in i lagen vågar Kiuru inte säga. Coronapandemin gör att det är svårt att veta vilka ekonomiska muskler staten har för det.

Ansvaret för social- och hälsovården och räddningsväsendet överförs till 21 välfärdsområden på fastlandet den 1 januari 2023.

Beställ Veckans kulturplock!

Ett plock från Kulturen varje fredag i din e-post.

Skall man beakta FN:s hållbarhetsmål när man väljer utbildning?

Mer läsning