Mindre resurser för att förebygga hatbrott

Bild: Mostphotos

För ett par år sedan fick polisen öronmärkta pengar för att förebygga hatbrott och hatretorik på nätet, men några sådana finns inte längre. Hatgruppen i Helsingfors har krympt från tio till två personer. Europarådet varnade i veckan för eskalerande hatretorik i Finland.

Antalet hatbrott ökade drastiskt hösten 2015, då ovanligt många personer sökte asyl i Finland. Sedan dess har antalet hatbrott gått ned en aning, men är fortfarande på en klart högre nivå än före 2015.

I sin Finlandsrapport som publicerades den här veckan varnar Europarådets kommission mot rasism och intolerans, ECRI, för att hatretoriken eskalerat i det offentliga samtalet och att också risken för våld ökar i takt med att retoriken hårdnar. Särskilt utsatta är muslimer och asylsökande men också till exempel sexuella minoriteter.

Det finns ingen heltäckande och systematisk rapportering av hatretorik och andra hatbrott, och polisen och andra myndigheter har inte alltid den kunskap som behövs för att identifiera dem, anser ECRI.

1 000 poliser har utbildats

Polisinspektör Måns Enqvist på Polisstyrelsen säger att bekämpningen av hatbrott är en prioritet enligt polisens strategi. Närmare tusen poliser har fått särskild utbildning på området under de senaste åren.

– Men det är inte en sådan sak som man kan åtgärda bara med polisiära medel.

År 2017 fick polisen öronmärkta pengar för att bland annat bekämpa hatretorik på nätet. Den grupp som då grundades vid Helsingforspolisen uppgick som mest till tio personer. Nu är de bara två. Räknar man med hela landet är antalet årsverken sammanlagt cirka tjugo, men då handlar det inte om personer som jobbar med hatbrott på heltid.

– Vi har inte längre fått öronmärkta pengar och inte haft möjlighet att satsa lika mycket sedan dess. På politiskt håll finns vissa krafter som tror att vi har jättestora resurser att vara närvarande överallt på nätet för att avslöja hatretorik, men det stämmer inte, säger Enqvist.

Avskräckande effekt uteblir

För till fället utreds hela tre riksdagsledamöter för hets mot folkgrupp. Sannfinländarna har varit kritiska mot utredningarna och ifrågasätter hela brottsbenämningen.

Enligt ECRI är det bara en relativt liten del av hatbrotten som går så långt som till åtal, och därför uteblir den avskräckande effekten.

– Då det gäller hets mot folkgrupp går nog största delen till åtal. Men med hatbrott överlag är tendensen ungefär densamma som med andra brott. Det kan ju vara fråga om olika former av brott, och då används hat som skärpningsgrund. Här har förekommit kritik över att skärpningsgrunden ofta uteblir, och ett projekt för att följa upp den här saken pågår för tillfället.

Också statistikföringen haltar. Polisen utvecklar för tillfället sitt system för klassificering, så att det blir obligatoriskt att klassificera brotten från början. För tillfället görs genomgången av hatbrotten manuellt och i efterhand för statistikföringen, vilket är arbetskrävande.

Enqvist ger ECRI delvis rätt då det gäller bristerna i hur informationen hanteras.

– Det verkliga problemet är uppföljningen från en instans till en annan. Nu utarbetar domstolar och åklagarväsende ett nytt system som ska kommunicera också med polisens, som ska bli verklighet om några år. Då blir det också lättare att följa upp och förebygga den här typen av brott.

Trädgårdsstaden har kvar sin charm

På 1950-talet gjorde den moderna trädgårdsstaden Hagalund finländsk stadsplanering världsberömd. I dag är det både gammalt och nytt boende som får bostadsköpare att vända sina blickar hitåt. 3.9.2019 - 09.17

Mer läsning