Min bror och jag drar inte jämnt – hur går det när vår mors bostad ska säljas?

Bild: Mostphotos

Så gott som inga beslut kan tas om inte syskonen är överens.

Jag tar hand om min mor som tyvärr inte har långt kvar till slutet. Hon äger ensam – och som sin enda egendom – en trea i Helsingfors. Jag fasar redan för tiden efter henne, eftersom jag aldrig har dragit jämnt med min lillebror. Orsaken kan sökas i vår barndom, då han upplevde att jag var mors favoritbarn. Dessutom har han haft det motigt i livet, för vilket han ofta har skuldbelagt vår mor och mig. Vi talar inte med varandra, och jag befarar att han kommer att vilja ge igen genom att helt vägra att samarbeta i dödsboet. Detta leder till att bostaden inte kan säljas. Vad kan husbolaget göra om det i dödsboet inte finns pengar ens för att betala vederlaget?

Storasystern

Juristen svarar:

Den som sköter arvsärenden får alltför ofta märka hur gammalt groll, oginhet och rentav hämndbegär gör det svårare och betydligt dyrare att få ett skifte till stånd i dödsbon som i övrigt är okomplicerade.

I sinom tid träder frågeställaren och hennes bror in som delägare i dödsboet efter deras mor. Om det finns kontanta medel i boet ska dessa i första hand användas för att täcka utredningsskulder, såsom kostnaderna för moderns begravning och för bouppteckningen efter henne. Sådana räkningar får frågeställaren betala ensam med boets pengar (om det finns pengar kvar), på samma sätt som hon ensam får vidta sådana brådskande åtgärder i dödsboet som inte tål uppskov. Till sådana brådskande åtgärder hänför jag betalningen av vederlaget till husbolaget. I övrigt gäller att inga beslut kan tas om inte syskonen är överens.

Ur husbolagets synvinkel

Efter moderns bortgång reagerar disponenten i husbolaget förstås så småningom om vederlagen inte betalas. Fredningstiden upphör en månad efter att bouppteckningen har förrättats, och efter det kan husbolaget efter att ha skickat kravbrev och gett en eller flera varningar – antingen väcka en fordringstalan mot dödsboet eller skrida till åtgärder för att ta bostadslägenheten i husbolagets besittning för högst tre år. Även om besittningstagandet i teorin inte förhindrar en försäljning så blir priset betydligt lägre än annars när det i lägenheten bor en hyresgäst med ett långt tidsbestämt hyresavtal.

Mitt förslag

Frågeställaren ska i sinom tid göra sitt yttersta för att förhindra att husbolaget skrider till rättsliga åtgärder mot dödsboet till följd av obetalda vederlag. En viktig åtgärd är att hon håller disponenten och husbolagets styrelse informerade om läget i dödsboet. Om det är ekonomiskt möjligt för henne kan hon vid behov – som utlägg för dödsboet – betala vederlagen med egna pengar.

Den hårda vägen för att få bostaden såld är förenklat följande: En skiftesman – som är en jurist som arbetar med tidsdebitering – kan med tillstånd av tingsrätten sälja bostaden, utan att brodern kan hindra det. Av köpesumman betalas överst förmedlarens arvode och skiftesmannens arvode. Därefter får frågeställaren ersättning för sina nödvändiga utlägg för dödsboet. Resten av köpesumman fördelas jämnt mellan syskonen.

Efter moderns frånfälle ska frågeställaren först – via någon som brodern har förtroende för – försöka få honom att ta sitt förnuft till fånga. Om han går med på att samarbeta kan bostaden säljas betydligt snabbare och enklare. Ett arvskifte med skiftesman innebär däremot att även han får ett mindre arv. Om bitterheten över det förgångna ändå fortsätter att förmörka hans förstånd kan ovan beskrivna utdragna och kostsamma förfarande tyvärr inte undvikas.

Har du en fråga till KSF Medias juristteam? Sänd den till adressen juristen@hbl.fi eller per post till Juristen svarar / HBL, PB 217, 00101 Helsingfors. Frågor besvaras endast i tidningen.

Klas Weckman

Hur du hittar det bästa lånet för dig

Den som någonsin har tecknat ett lån är förmodligen plågsamt medveten om hur svårt det kan tyckas vara att hitta rätt lån. Vad är det då som avgör om ett lån är bra eller inte? 17.9.2018 - 00.00