Millenniebuggen spred rädsla för kärnkraftsolyckor – i dag är hotbilden en helt annan

Kenneth Geers håller ett föredrag i Helsingfors i november. Han arbetar bland annat för Natos cybersäkerhetscenter och har tidigare jobbat på NSA och NCIS. Bild: Dann Pettersson

Vid millennieskiftet visste vi vad vi var rädda för. Hotbilden var gripbar, den byggde på något vi kunde förstå. I dag, tjugo år senare, är situationen en annan. Dagens hotbild bygger inte på ett tekniskt fel – snarast tvärtom.

För exakt 20 år sedan satt hela världen på stolskanten rädd för att kärnkraftverk skulle explodera och flygplan skulle falla från himlen. Ofantliga mängder pengar sattes på att avstyra en katastrof.

När vi hade gått in i det nya årtusendet var skadorna slutligen minimala.

Patrik Floréen är universitetslektor vid avdelningen för datavetenskap vid Helsingfors universitet. Han säger att åtgärderna som vidtogs för att förhindra ett tekniskt sammanbrott fungerade.

– Det handlade om att åren var kodade med två siffror i en massa olika datasystem. Och då tänkte man att det kommer att bli problem när -99 blir -00. Jag tror att man helt enkelt korrigerade tillräckligt mycket. Det gick så att säga enligt planerna, säger han.

Katastrofen uteblev, men övergången från 1999 till 2000 skedde trots allt inte helt utan problem. I Storbritannien valde två kvinnor att göra abort till följd av att felaktiga provsvar skickats ut. Andra problem som uppdagades var bland annat bussbiljetter som inte fungerade i Australien och vissa komplikationer med kärnkraften i Japan.

Världen har förändrats på 20 år

Det är osannolikt att ett likadant problem uppstår i dag. Det är inte heller särskilt troligt att de program vi använder nu kommer användas vid nästa sekelskifte.

Vid millennieskiftet var rädslan gripbar.

Millenniebuggen gick att lösa. Det var frågan om ett tekniskt problem och alla ville förhindra de möjliga olyckorna. När det gäller aktuella problem med cybersäkerheten är situationen en annan.

Enligt cybersäkerhetsexperten Kenneth Geers är spridningen av propaganda och desinformation något vi måste ta på allvar. Han talar om stater, stora företag och andra organisationer som försöker påverka vanliga människors åsikter.

Ett drygt halvår innan millennieskiftet lanserades fildelningstjänsten Napster. Tillsammans med Winamp, programmet som syns på bilden, förändrades tillgången till musik och hur man lyssnar. Winamp släpptes redan 1997 och som du kanske minns kunde man byta utseende på spelaren. Bild: Michelangelo Oprandi

Geers säger att det är problematiskt att privata företag leder utvecklingen av datavetenskapen. Han tror inte att de kommer att reglera sig själva och arbeta för att göra världen bättre. Situationen i dag börjar allt mer likna en science fiction-film, säger han.

– De stora företagen drivs bara av att göra profit. Först och främst bryr de sig om sina ägare och i andra hand kommer den vanliga medborgaren och demokratin.

Han säger att staterna har svårt att hålla takten vad beträffar utvecklingen inom informationsteknologin. Att företagen går i bräschen betyder enligt Geers att den offentliga och privata sektorn är tvungna att samarbeta.

Var försiktig

Geers säger att det finns en handfull länder med organisationer som har möjligheten att påverka suveräna staters politik. Och han är även helt övertygad om att andra länder kommer försöka påverka utfallet i USA:s kommande presidentval.

– Polariseringen av politiken och avsaknaden av medvetenhet hos människor är påtaglig i dagens USA. De vet inte att mäktiga krafter försöker påverka hur de tänker. Vattnet är så grumligt vad beträffar cyberspionage att ingen är orolig för att åka fast. Det gäller speciellt när man arbetar över landsgränser.

Problemet med stater och cybersäkerhet förvärras ytterligare av den politiska dimensionen, säger Geers. Det krävs en politisk vilja att avslöja övertramp. Ett politiskt parti vill vanligen inte avslöja extern inblandning om det förbättrar sagda partis chanser i ett val eller en folkomröstning.

Loppet är inte kört

Geers ser ändå positivt på framtiden och är för lösningar som elektroniska val, där han säger att Estland är en föregångare.

– Vi kan använda IT på sätt som främjar demokratin, mänskliga rättigheter samt lagar och förordningar.

Det här kan även betyda förbättringar av befintliga system. Ett exempel är skattesystemet i USA. Många bryter mot skattelagarna och en delorsak kan vara att lagarna är svåra att förstå, ett problem Geers tror att man kan tackla med tekniska lösningar.

– Vi borde använda IT för att förstärka de aspekter av samhället vi är måna om, som demokrati och rättsstatsprincipen – och det är helt möjligt.

Annons: Förvaringstjänster ny nisch för Grabbarna Flytt

Finlandssvenska företaget Grabbarna Flytt har på sina fem år vuxit så det knakar. Förutom flyttservice och logistiska tjänster åt både privathushåll och företag kan man som nyhet nu också erbjuda förvaring. 14.2.2020 - 10.44

Mer läsning