I takt med folkökningen har det dagliga veduttaget för husbehov överskridit allt vad hållbarhet heter i många afrikanska länder. Samtidigt skövlas skog illegalt. Som en följd minskar kontinentens skogstillgångar både kvantitativt och kvalitativt.

Avskogning och skogsförstörelse är tropiska miljöproblem men även en del av det globala klimathotet, eftersom skogarna behövs som koldioxidsänkor. Samtidigt behöver lokalbefolkningen fortfarande skogsråvaran för energiproduktion – som ved på landsbygden och som träkol i städerna.

– Trenden är att skogsförstörelsen ökar i Afrika där också fyra av världens tio främsta länder inom avskogning finns. Även om världsdelen håller på att elektrifieras är den processen betydligt långsammare än skogsförstörelsen. Vi ska veta att afrikanerna kommer att behöva timmer länge till, och då är frågan varifrån det ska komma, säger sydafrikanen Chris Burchmore som leder skogscertifikatet FSC:s Afrikakontor.

Ett ohållbart timmeruttag är vid sidan av ökad produktion av soja, palmolja och nötkött orsaker till avskogningen och skogsförstörelsen globalt.

FSC är ett av de ledande certifikaten för hållbart skogsbruk, och det största märket som har miljörörelsens uppbackning. Avsikten är att förena ekonomisk nytta med ekologisk hållbarhet och social rättvisa. Certifikatet utvecklades kort efter miljötoppmötet i Rio 1992 och har varit stort i Sydafrika i 20 år. I resten av Afrika började det slå igenom för knappt tio år sedan.

– FSC ger konsumenten ett val eftersom vi ställer krav på att timret kommer från ansvarsfulla källor, säger Burchmore.

Ansvar och hållbarhet inom tropiskt skogsbruk bidrar i sin tur åtminstone indirekt till att regnskogar sparas medan ekonomiveden kommer från trädplantager eller skogar som tål avverkning.

– Regnskogen behövs för all den nytta den producerar, som frukter, mat och mediciner. Det är helt avgörande för folks välbefinnande och för klimatet, säger Burchmore.

Det låter bra, i synnerhet som efterfrågan på hållbart timmer och virke har ökat, men samtidigt har den illegala avverkningen och handeln också ökat.

– Det gör marknaden knepig, och den är delvis outvecklad. Hållbart producerade varor konkurrerar med illegalt producerade eftersom det fortfarande finns många ekonomiska incentiv för ett skogsbruk som leder till avskogning. Frågan är vilken roll vi kan spela för att ändra på det.

FSC jobbar för att afrikanska regeringar, som håller på att elektrifiera landsbygden, till exempel ska köpa elstolparna av företag som har hållbarhetscertifikat.

– Det gynnar lokalsamhällena och hjälper länderna att nå sina hållbarhetsmål. Vi försöker få de lokala marknaderna att fungera hållbart. Men vägen dit är lång och full av utmaningar, säger Burchmore.

En färsk rapport visar att EU-länderna importerar timmer från sårbara eller konfliktdrabbade länder där hållbarhetsgarantierna är obefintliga. Andelen är inte stor men den har ökat på senare år. Chris Burchmore aktar sig för att kommentera EU-ländernas handelspolitik, men påpekar att EU säger sig ställa har höga krav på laglighet.

– Skogscertifikat garanterar inte bara lagligheten utan också hållbarheten.

Å andra sidan har också FSC och andra skogscertifikat kritiserats för att inte hålla måttet. Några miljöorganisationer har dragit sig ur FSC för att de upplevde att kriterierna var otillräckliga. Långt fler organisationer stannade kvar för att förbättra kraven.

– Det är en sann utmaning att garantera att vårt system är tillräckligt robust. FSC är en organisation som baserar sig på medlemskap och vi vill skapa en plattform där våra medlemmar kan diskutera och definiera vad hållbarhet ska förutsätta av skogsbruket, säger Burchmore.

Han tycker att det är bra att eventuella missförhållanden avslöjas så att FSC kan förbättra sina processer ytterligare.

– FSC kan inte vara lösningen på alla skogsrelaterade problem, men vi kan definitivt bidra till att garantera att vissa kriterier uppfylls så att miljön och människorna drar nytta av det.

Burchmore är på snabbvisit i Finland för att diskutera hållbarhet med den kommersiella biståndsfinansiären Finnfund som investerar i företag i skogsbranschen, förutsatt att de opererar med certifierat timmer eller lovar gå in för det.

– Finnfund jobbar mycket proaktivt, och vi hoppas att de ska kontakta oss om de stöter på missförhållanden hos FSC-certifierade företag. Det är viktigt att vi kan hjälpa varandra.