Militärkupp i Sudan – flera döda i oroligheter

Bild: Johan Hallnäs/TT

Premiärministern har satts i husarrest, regeringen har upplösts och undantagstillstånd har införts. Militärkuppen i Sudan fördöms av omvärlden."Premiärminister Hamdok och alla andra ämbetsmän måste släppas omedelbart", kräver FN:s generalsekreterare António Guterres.

I gryningsräder greps premiärminister Abdalla Hamdok och andra ledande politiker från regeringsvänliga partier och sattes i husarrest av militären.

Några timmar senare meddelade generalen Abdel Fattah al-Burhan, ordförande i landets styrande råd, att övergångsstyret och regeringen var upplöst. I stället ska militären leda landet fram till demokratiska val i juli 2023, påstår generalen.

Tillgången till internet och telefoni har strypts för de flesta i landet. Dessutom har militären tagit över tv- och radiokanaler. De ordinarie tv-sändningarna ersattes patriotisk musik.

Khartums flygplats har stängts och internationella avgångar har ställts in, rapporterar tv-kanalen al-Arabiya.

Informationsministeriet uppger i ett uttalande att premiärminister Hamdok förts till en "okänd plats" efter att ha vägrat att stödja kuppen.

Aktivister dödade

Demonstrationer bröt tidigt ut efter premiärministerns fängslande. Tusentals människor uppges ha vågat sig ut på gatorna, där de skanderade slagord, viftade med flaggor och brände däck.

Enligt informationsministeriet har militära styrkor använt skarp ammunition för att slå ned på demonstrationerna. En centralorganisation för läkare i Sudan uppger att tre personer har dödats och 80 har skadats av militären.

De flesta våldsamheterna har utspelat sig i närheten av arméns högkvarter i Khartum.

Utöver soldater och aktivister syns även paramilitära grupper på gatorna. De uppges ha i uppgift att inskränka civilas rörelsefrihet.

Mohammed Hassan Eltaishi, civil medlem av landets styrande råd, skriver på sin officiella Facebooksida att han kommer att kämpa emot kuppen till "den sista blodsdroppen".

Militären har slagit ned på demonstrationer i Khartum med skarp ammunition. Bild: Ashraf Idris/TT-AP

Omvärlden fördömer

FN:s generalsekreterare António Guterres kräver att samtliga som gripits i kuppen "måste släppas omedelbart".

"FN kommer att stötta det sudanesiska folket", fortsatte Guterres i ett uttalande på måndagseftermiddagen.

Arabförbundet manar Sudan att hålla sig till övergångsplanen och Afrikanska unionen (AU) säger att omedelbara förhandlingar mellan militära och civila företrädare måste äga rum.

EU:s utrikeschef Josep Borrell skriver på Twitter att han följer händelserna i Sudan med "yttersta oro".

USA pausar sitt bistånd till Sudan efter militärkuppen, säger utrikesdepartementets talesperson Ned Price.

Ökade spänningar

Sudan har sedan 2019 – då den hårdföre Omar al-Bashir avsattes – styrts av ett civil-militärt råd och en civil regering. Men spänningarna i övergångsstyret ökade sedan myndigheter sade sig ha stoppat ett kuppförsök i september.

Den senaste tiden har landet skakats av upprepade protester. Regeringsmotståndare vill att militären tar full kontroll över styret medan regeringsanhängare vill se en fortsatt utveckling mot demokrati och en fullt civil regering.

Tusentals uppges ha samlats i demonstrationerna mot militärkuppen. Bild: Ashraf Idris/TT-AP

Sudan har ett förflutet som brittisk koloni. Genom Nilen spelade landet en viktig geostrategisk roll för bland annat bevattningen i Egypten.

Sudan blev självständigt 1956, därefter följde decennier av konflikter och inbördeskrig. I juli 2011 delades landet och Sydsudan bildades. Tvister och oroligheter har fortsatt härja området.

2019 störtades den hårdföre presidenten Omar al-Bashir, som hade styrt landet sedan 1989, efter omfattande protester. al-Bashir har åtalats av internationella brottmålsdomstolen ICC för krigsbrott i provinsen Darfur.

Efter Omar al-Bashirs fall etablerades ett övergångsstyre i form av ett civil-militärt råd och en civil regering.

Det oljerika Sudan har omkring 43 miljoner invånare. Huvudstaden heter Khartum.

Källa: UI/Landguiden

Beställ Veckans kulturplock!

Ett plock från Kulturen varje fredag i din e-post.

Skall man beakta FN:s hållbarhetsmål när man väljer utbildning?

Mer läsning