Militärens klimatutsläpp gäller i högsta grad de nya jaktplanen

Parisavtalet från 2015 är ett internationellt, juridiskt bindande avtal om klimatförändringen som dock på grund av USA:s agerande inte omfattar militära utsläpp. "Scientists for Global Responsibility" uppskattar att militär aktivitet förorsakar 6 procent av alla globala växthusgaser. Inför FN:s klimatmöte COP26 i Glasgow i november kräver frivilligorganisationer i olika delar av världen att även militärens enorma klimatutsläpp måste beaktas.

Ett internationellt upprop som hittills har undertecknats av cirka 330 organisationer och över 20 000 enskilda personer kräver att COP26 ska fastställa strikta utsläppsgränser för växthusgaser, utan undantag för militären.

Den tyska avdelningen av den internationella läkarrörelsen för att förhindra kärnvapenkrig (IPPNW) framhäver i sitt krav till klimatmötet transparens då det gäller militärens koldioxidavtryck för både konventionella vapen och kärnvapen. USA:s militär uppvisade 2017 större drivhusgasutsläpp än till exempel Danmark eller Sverige.

Enligt "Conflict and Environment Observatory" uppgick EU-militärens koldioxidavtryck 2019 till cirka 24,8 miljoner ton koldioxidekvivalenter vilket motsvarar de årliga utsläppen från cirka 14 miljoner bilar.

Beträffande Finlands jaktplansinköp förknippade utrikesminister Pekka Haavisto (De Gröna) i mars 2019 i Talouslehti jaktplanen med klimatfrågan: "Den har inte tagits upp av någon och jag har faktiskt undrat över det. Klimatfrågan är inte betydelselös."

Frågan om militärens klimatutsläpp gäller i högsta grad även inköpet av nya jaktplan. Militärens favorit, det amerikanska F-35 förbränner 5 600 liter bränsle per timme, det är 14 151 kilo koldioxid per flygplan per timme. En utsläppsmängd på 28 ton motsvarar nästan tre gånger den genomsnittliga finländarens årliga koldioxidavtryck.

Dessutom är F-35 för dyr och prestationsförmågan ifrågasätts, som i Defense News (5.3.2021): "Ordföranden (Adam Smith) för House Armed Services Committee protesterade mot det dyra F-35 Joint Strike jaktplanet på fredagen och sade att han vill 'sluta kasta ner pengar i just det råtthålet ..., som ni vet, är underhållskostnaderna brutala'."

Till och med USA:s flygvapen medger att det undersöker andra alternativ. Defense News rapporterade i februari att flygvapnet överväger nya avancerade fjärde generationens stridsflygplan för att ersätta sina äldsta F-16 plan. Det vill ha ett billigare, mer kapabelt och snabbare plan.

I Finland ifrågasätter en del militära experter jaktplanens förmåga att klara av det mest uppenbara hotet från modern krigföring, nämligen ballistiska missiler och kryssningsmissiler.

Innan Sanna Marins regering tillsattes uppgav Socialdemokraterna (Marin), De Gröna (Haavisto) och Vänsterförbundet (Li Andersson) i Yles förfrågan om säkerhetspolitiken att de kunde tänka sig ett mindre antal jaktplan än de omtalade 64.

I dag efter en ekonomiskt synnerligen påfrestande coronapandemi och med en växande statsskuld är frågan ännu mer aktuell. Enligt tillförlitlig källa erkände Marin i riksdagsdebatten den 28 september att jaktplansköpet kommer att skuldsätta Finland betydligt – över 1 500 miljoner euro nästa år.

Jaktplanens inköpspris har fastställts till cirka tio miljarder plus driftskostnader för mer än 30 år. Totala kostnaden uppskattas i Finland till 20 miljarder, eftersom man räknar livscykelkostnaderna till två gånger inköpspriset. I Schweiz är jaktplanens inköpspris 4,6 miljarder och projektets totala kostnad 14 miljarder. Där räknar man livscykelkostnaderna till tre gånger inköpspriset.

I Finland fördelas den totala kostnaden på upp till 40 år, en enorm belastning på statsbudgeten. Enligt kommunförbundet försvagar besluten i budgetförhandlingarna kommunekonomin. Detta drabbar särskilt undervisning och sjukvård, något man förväntar sig att SDP ska värna om.

De Gröna och Vänsterförbundet talade stort om klimatbudgetförhandlingar men varken jaktplanens utsläpp eller kostnader diskuterades, fastän anskaffningen av jaktplanen är den största handeln i Finlands historia.

Snart ska jaktplansköpet avgöras. Pengarna finns för att förstärka kommunekonomin och skärpa klimatåtgärderna. Sviker politikerna än en gång?

Lea Launokari, Kvinnor för fred, Elisabeth Nordgren, Svenska fredsvänner i Helsingfors

Beställ Veckans kulturplock!

Ett plock från Kulturen varje fredag i din e-post.

Diamanter är det ultimata vintageköpet

Mer läsning