Mikkel Näkkäläjärvi från Enare räddade tvåspråkigheten

Mikkel Näkkäläjärvi tycker att svenskan är viktig.Bild: SPT / Henri Forss

För drygt en vecka sedan stupade regeringens språkförsök innan det ens hann börja. En stor del av äran går till en ung man från Enare.

I förra veckan valdes Socialdemokratiska ungdomsföreningens ordförande och stadsfullmäktigeledamoten i Rovaniemi Mikkel Näkkäläjärvi (SDP) till en av tjugofem kandidater för titeln årets sexigaste man av damtidningen Eeva. Men det är inte det som den här intervjun ska handla om. För veckan innan gjorde Näkkäläjärvi något ännu mera anmärkningsvärt: han räddade Finlands grundlagsenliga tvåspråkighet.

När Mikkel Näkkäläjärvi hörde att tjänstemännen i Rovaniemi hade anmält staden till regeringens språkförsök utan att ärendet hade behandlats av fullmäktige tyckte han att de hade gått för långt. Han lämnade in en motion där han föreslog att staden skulle dra tillbaka sin anmälan. Motionen behandlades förra veckan och då beslöt stadens bildningsnämnd att skicka ärendet till ny beredning. När ärendet kommer upp på nytt är förslaget att Rovaniemi drar tillbaka sin anmälan – som den sista av kommunerna och städerna i Finland.

Därmed är språkförsöket, som kom till efter att medborgarinitiativet om att avskaffa den så kallade tvångssvenskan föll i riksdagen i mars 2015 som någon sorts plåster på såren, över. Det innebär att hela landet fortsätter att läsa svenska i skolan. Åtminstone tills vidare.

Men den stora frågan, den som man kan lära sig något av, är vad som fick Näkkäläjärvi, son till en samisk renskötare och en finsk lärarinna, uppvuxen vid Enare träsk i Finlands nordöstra hörn, att försvara svenskan? Det är betydligt mer intressant än huruvida han är landets sexigaste man eller inte.

Tvåspråkigt samisk

– Man kunde tro att Enare är avlägset och inåtvänt, men i verkligheten är det en mångkulturell och internationell kommun. Vi har fyra officiella språk: finska, nordsamiska, enaresamiska och skoltsamiska. Många Enarebor jobbar inom turismen. Och för den samiska befolkningen är det naturligt att röra sig över gränserna och umgås med samer i Norge och Sverige, säger Näkkäläjärvi med djup basröst på ett hippt kafé i Berghäll i Helsingfors, där han bor och jobbar då han inte är i Rovaniemi.

I och med att hans pappa är samisk och mamma finsk kommer han själv från en flerspråkig bakgrund. I Näkkäläjärvis familj har språken alltid samsats sinsemellan.

– Jag pratar nordsamiska med vissa av min pappas släktingar och finska med min mamma. Det är väldigt vanligt bland yngre personer att den ena föräldern är samisk och den andra finsk. Vissa upplever att de är mer samiska än finska eller tvärtom, men personligen upplever jag att jag är både och.

Det här är något som många tvåspråkiga kan känna igen. Ett språk bär på en kultur och genom att växa upp med flera språk växer man också upp med flera kulturer.

– Nu när jag är äldre och har förstått att minoritetskulturer ofta är ganska utsatta har jag också blivit mera motiverad att försvara dem. Det är en principiellt viktig fråga. Jag tror på en liberal demokrati som beaktar minoriteters rättigheter och därför är det också naturligt för mig att försvara Finlands tvåspråkighet och det svenska språket.

Minoriteters rättigheter

Finska staten och samerna har inte alltid kommit speciellt bra överens – och fortfarande är misstron utbredd. Ännu på 1970-talet arbetade staten aktivt för att samerna skulle förfinskas. När Näkkäläjärvis pappa gick i skolan var det förbjudet att prata samiska. Det ledde till att flera personer i hans generation förlorade sin samiska identitet. Det här kulturmordet är en svart fläck i Finlands historia och har börjat bearbetas först under de senaste åren. Fortfarande har finska staten inte bett om ursäkt för sitt agerande.

– I dag är situationen mycket bättre, men fortfarande återstår frågor om hur samer som inte bor på samernas hembygdsområde ska kunna upprätthålla sitt språk och sin kultur. Till exempel bor det många samer i Helsingfors, men trots det är den samiska dagisgruppens framtid osäker, säger Näkkäläjärvi.

Därtill kommer den utdragna och infekterade tvisten om traditionellt samiska marker. Den globala gruvindustrin är intresserad av att etablera sig på markerna, men samerna protesterar eftersom markerna är viktiga för rennäringen.

Näkkäläjärvi antar en pragmatisk hållning.

– De här frågorna är aldrig svart-vita, en del gruvprojekt är bättre än andra. Det centrala är att samerna får vara med om att fatta beslut om hur markerna används.

– Och här kommer vi till frågan om att ratificera ILO:s konvention 169. Den förra regeringen och justitieminister Anna-Maja Henriksson (SFP) jobbade hårt för att Finland skulle ratificera konventionen. Henriksson är överlag en av de politiker som jobbat mest för samers rättigheter.

Konventionen om ursprungsfolk och stamfolk syftar till att skydda de berörda folkens kulturella och politiska identitet. Till skillnad från till exempel Norge som ratificerade avtalet på Näkkäläjärvis födelsedag för snart tjugoåtta år sedan har varken Finland eller Sverige tills vidare kommit till skott.

– I Norge har man infört en förhandlingsmekanism där staten och samerna tillsammans kan diskutera markanvändningen. Det har minskat på konflikterna och ökat på förtroendet.

Tror på socialdemokratin

Näkkäläjärvi avslöjar: Även SFP har försökt locka honom som kommunalvalskandidat. Orsaken att han valde SDP var att han delar partiets liberala vänstervärderingar. Dem hade han kommit i kontakt med under studietiden i Vasa och Rovaniemi och känt sig bekväm med.

SDP var det centrala partiet när välfärdsstaten byggdes, men sedan finanskrisen 2008 har partiet kämpat med en existentiell kris (även om det för närvarande tävlar om första platsen i galluparna).

– Finanskrisen har varit svår för socialdemokratin i Europa. Vi hade en lång period av stadig utveckling och ekonomisk tillväxt, men sedan kom finanskrisen och plötsligt tog pengarna slut, säger Näkkäläjärvi.

– Min generation är den första som är fattigare än sina föräldrar.

I Danmark har socialdemokratins kris lett till att det lokala systerpartiet har börjat flörta med främlingsfientligheten. De danska socialdemokraterna har bland annat varit med om att skärpa invandringspolitiken och stifta så kallade ghettolagar, som innebär att kriminella som bor på vissa så kallade ghettoområden i Danmark blir dömda till hårdare straff än kriminella som bor utanför ghettona.

– Jag tycker att det här är väldigt udda.

Näkkäläjärvi är ändå inte oroad för att Finlands socialdemokratiska parti ska följa i Danmarks fotspår. Han ser att invandringen är en ödesfråga för välfärdsstatens överlevnad och tycker att alla begränsningar till exempel i familjeåterföreningar är illa.

– Ifall vi vill bevara välfärdsstaten så måste vi främja invandringen och invandrarnas integration i samhället. Jag tycker inte att det är ansvarsfull politik att räkna med att teknologin kommer att lösa alla problem.

PROFIL

Mikkel Näkkäläjärvi

Ålder: 27 år.

Familj: Sambo, mamma och pappa. Brodern dog i en olycka.

Bor: Rovaniemi och Helsingfors.

Jobbar: Ordförande för socialdemokratiska ungdomsföreningen.

Hobbyer: Hockey, löpning, vandring och fiske.

Hur du hittar det bästa lånet för dig

Den som någonsin har tecknat ett lån är förmodligen plågsamt medveten om hur svårt det kan tyckas vara att hitta rätt lån. Vad är det då som avgör om ett lån är bra eller inte? 17.9.2018 - 00.00