Migri utredde sig självt: Problem med tolkning och bedömningar

Inrikesminister Kai Mykkänen lovar mer omfattande utredningar av asylprocesserna, eventuellt i samarbete med UNHCR och Diskrimineringsombudsmannen.Bild: Roni Rekomaa

Det har förekommit felaktig tolkning vid asylsamtal, visar Migrationverkets egen utredning av asylprocessen. Migrationsverket hittade också brister i handläggningen, men tillstår inga systematiska fel.– Den största frågan är nu om det finns vilja att korrigera de fel som redan begåtts, kommenterar Pia Lindfors, verksamhetsledare vid Flyktingrådgivningen.

Sedan flyktingströmmen till Finland kulminerade år 2015 har medborgarorganisationer och aktivister, men också myndigheter med uppdrag att övervaka lagligheten i olika beslut, med stigande oro följt beslutsprocessen i asylärenden.

Nu har Migrationsverkets processer för första gången utretts från myndighetshåll – av Migrationsverket självt. Knappt två månader har verket haft på sig.

– Den här utredningen ska ses som en diskussionsöppning, tanken var att göra en snabb intern analys för att kunna reagera på klara förbättringsbehov. Sedan går vi vidare med utomstående krafter, lovade inrikesminister Kai Mykkänen (Saml) då utredningen presenterades på torsdagen.

Migrationsverket har bland annat gjort nya tolkningar av trettio asylsamtal, och jämfört mot den gamla tolkningen i protokollet. Här uppdagades fel i den ursprungliga tolkningen i två fall som påverkade innehållet eller omfattningen av protokollet.

– Vi märkte också att tolkens finskkunskaper inverkar på vilken uppfattning man får av den asylsökande, det är inte alltid som tolken kan ge rättvisa åt den sökandes förmåga att uttrycka sig. Här fanns också flera fall av missförstånd om de hot som den sökande utsatts för, vilket förstås är betydelsefullt då man söker internationellt skydd, säger Hanna Helinko, direktör vid Migrationsverket.

Verket kvalitetsgranskade också närmare 200 beslut som gjordes i fjol, och upptäckte problem med hur orsaken till förföljelsen identifierats och bedömts i ungefär en fjärdedel av besluten. Hur fakta bedömts motiverades inte heller tillräckligt.

Enligt Migrationsverket var bristerna ändå inte av den kalibern att de skulle ha påverkat utgången i besluten.

På 28 punkter hittar Migrationsverket ändå rum för förbättring.

– De mest akuta åtgärderna handlar nu om att se till att tolkningen kvalitetsgranskas, och att satsa på rättshjälpen i början av processen, säger Mykkänen.

Det handlar till exempel om att satsa på att de asylsökande får juridisk rådgivning i ett tidigt skede så att de kan förbereda sig inför asylintervjun, och att myndigheterna måste bli bättre på att identifiera särskilt sårbara personer. Senast i september ska Migrationsverket dessutom anställa två tolkar som ska stå för kvalitetsgranskningen av externa tolkar.

Låg tröskel

Förbättringar i all ära, men verksamhetsledaren Pia Lindfors vid Flyktingrådgivningen är mest oroad över dem som redan drabbats av bristfällig handläggning, otillräcklig rättshjälp eller omöjliga produktivitetskrav under rusningen efter 2015.

– Nu måste man ta ansvar för deras liv som fortfarande befinner sig i processen eller som kanske lämnat in en ny asylansökan. Polisen och Migrationsverket borde samarbeta mer så att man inte avvisar folk som har en rimlig process på gång, säger Lindfors.

Hon tror inte på att bristerna i processen inte påverkat utgången i besluten.

– Det är klart att de har. Helhetsbedömningen är ofta bristfällig, och det finns en massa exempel på att asylsamtal klarats av på en eller två timmar fast det oftast är helt omöjligt.

Det intressantaste med utredningen är att den över huvud taget gjorts, anser diskrimineringombudsmannen Kirsi Pimiä.

– Nu brådskar det att utreda de förnyade ansökningarna. Just nu är möjligheten att få en ny utredning dålig om man inte anför någon ny asylgrund. Men i Migris utredning medger man att brådskan orsakat brister, och därför är det viktigt att förhålla sig allvarligt till förnyade ansökningar.

Migrationsverkets överdirektör Jaana Vuorio medger att felaktiga beslut har fattats, och de måste korrigeras.

– Det här är viktigt då det gäller förnyade ansökningar. Tröskeln för att utreda måste vara låg, säger Vuorio.

Fakta

Rättshjälpen utreds

En utredning av rättshjälpen till asylsökande pågår för tillfället på uppdrag av Justitieministeriet.

Meningen är att utreda hur de ändringar som gjordes i rättshjälpen 2016 samverkar. Då förkortades bland annat besvärstiderna, fasta taxor för rättshjälpen infördes, tillgången till biträde under asylsamtalet begränsades och Högsta förvaltningsdomstolens möjlighet att behandla asylbesvär inskränktes.

Utredningen beräknas vara klar i slutet av hösten 2018.

Hur du hittar det bästa lånet för dig

Den som någonsin har tecknat ett lån är förmodligen plågsamt medveten om hur svårt det kan tyckas vara att hitta rätt lån. Vad är det då som avgör om ett lån är bra eller inte? 17.9.2018 - 00.00