Migrationsverket om de negativa asylbesluten: Linjen skulle följa Sveriges

Orsaken till att asylbesluten för irakier skärpts sedan 2015 står enligt Migrationsverkets överdirektör Jaana Vuorio att finna i de nya landsbedömningar som gjordes. Avsikten var att lägga sig så nära Sverige som möjligt. Förändringarna utvärderas nu vid ministeriet, säger inrikesminister Kai Mykkänen.

Irakiska asylsökandes möjlighet att få asyl i Finland har försvårats märkbart sedan 2015, och forskare är i en färsk utredning oroliga för såväl deras rättsskydd som för hela den finländska rättsstaten.

I bakgrunden ligger enligt utredningen framför allt politisk och administrativ styrning som har att göra med Migrationsverkets skärpta linje, snarare än lagändringar. Också tillgången på rättshjälp kan ha haft betydelse. Det är Institutet för mänskliga rättigheter vid Åbo Akademi, Åbo universitet och Diskrimineringsombudsmannen som undersökt asylbeslut från 2015 och 2017.

Överdirektör Jaana Vuorio på Migrationsverket anser inte att verket med sina åtgärder orsakat försämringar i rättsskyddet, men välkomnar mer forskning kring besluten.

Utredningen visar ändå att varken profilen på de sökande eller de asylgrunder som anförs har förändrats väsentligt, trots att andelen negativa beslut stigit brant?

– Fastän profilerna kan verka lika kan det ändå hända att asylgrunderna inte är helt lika i de båda samplen. Det som också hänt mellan de båda perioderna är att det visat sig att Finland hade en betydligt högre andel positiva beslut än många andra länder. Många har kommit hit för att Finland haft rykte om sig att ge positiva beslut, fast de inte nödvändigtvis uppfyllde asylgrunderna.

Hösten 2015 kom regeringen med sitt asylpolitiska åtgärdsprogram, och våren därpå skärpte Migrationsverket följaktligen linjen för Iraks del.

– Några av punkterna i åtgärdsprogrammet gällde Migrationsverket. Till dem hörde att uppdatera landsbedömningarna två gånger om året och att beakta andra EU-länders praxis. Sverige var jämförelselandet, och våra tolkningar hade varit liberalare – alla som kom från ett visst område fick skydd. Vi justerade tolkningarna och de höll också i förvaltningsdomstolen.

Ändå visar statistiken att andelen positiva beslut för irakier i Finland 2016 dök långt under såväl den svenska nivån som den genomsnittliga nivån i EU-länderna.

Så då den sökandes rädsla 2015 ansågs befogad i merparten av fallen, men 2017 sågs som befogad bara i ett fall av fem har det med det här att göra?

– Ja, som sagt har det med olika saker att göra, men alla fall bedöms individuellt. Resultatet är det här.

Migrationsverket har ofta hänvisat till intern flykt som en orsak till den ökade andelen negativa beslut. Men utredningen ger inga belägg för att det skulle ha någon större betydelse – bara ett sådant beslut gjordes 2017.

– Det är konstigt att det bara är ett. Men samplet är väldigt litet, vi har gjort över tiotusen beslut för irakier under den här tiden.

Synen på sådant som sökande utsatts för tidigare och vilken risk de rättsliga kränkningarna innebär för framtiden har ändrats dramatiskt – numera ses de bara sällan som en risk för framtiden. Varför det?

– Möjligen kan det ha att göra med att man inte ställt så noggranna frågor tidigare, då det i vissa fall räckte med att man kom från ett visst område för att man skulle få alternativt skydd. Saken har inte utretts, men om man forskar vidare hoppas jag att man fördjupar sig mer i de här frågorna och gärna tittar på asylsamtalsprotokollen också. Vi vill gärna lära oss mer och göra riktiga beslut, det är inte i någons intresse att slarva.

Är oron för de asylsökandes rättsskydd onödig?

– Vi måste alla tillsammans med andra myndigheter se till att rättsskyddet förverkligas. Det gäller på alla stadier. Men det finns förstås alltid en möjlighet att något går fel, världen är inte en perfekt plats. Men vi försöker hela tiden förbättra oss, försäkrar Vuorio.

Kai Mykkänen Bild: Leif Weckström

Också inrikesminister Kai Mykkänen hänvisar till regeringens asylpolitiska program och strävan efter att den finska linjen ska vara i samklang med den nordiska och speciellt den svenska. Han försäkrar att myndigheterna kontinuerligt följer upp hur lagstiftningen och de mänskliga rättigheterna förverkligas i asylpolitiken.

– Men det finns alltid anledning till oro på det här området, det är nästan omöjligt att nå perfektion då alla bedömningar bygger på antaganden, säger Mykkänen.

Borde Migrationsverkets linje utredas och eventuellt justeras?

– För tillfället utvärderas vilka förändringar som skett och hur linjen ser ut i relation till lagändringar och människorättsaspekter. En särskild utredning är en möjlighet, men inte en särskilt snabb väg. Men vi jobbar på de här frågorna vid ministeriet.

Enligt forskarna finns det anledning att oroa sig för den finländska rättsstaten – är oron befogad?

– Det låter lite överdrivet. Det är svårt att se att Finland här skulle skilja sig till sin nackdel från övriga nordiska och europeiska länder, säger Mykkänen.

Hur du hittar det bästa lånet för dig

Den som någonsin har tecknat ett lån är förmodligen plågsamt medveten om hur svårt det kan tyckas vara att hitta rätt lån. Vad är det då som avgör om ett lån är bra eller inte? 17.9.2018 - 00.00