Midsommartoppmöte avgörande för möjligen olagligt stödpaket och EU:s framtid

I februari träffades EU-ledarna för att diskutera EU:s långtidsbudget. På midsommarafton håller statscheferna ett videosamtal om en budget som ser väldigt annorlunda ut på grund av coronakrisen. Till vänster Frankrikes president Emmanuel Macron tillsammans med EU:s utrikeschef Josep Borrell och i förgrunden Finlands statsminister Sanna Marin (SDP). Bild: Ludovic Marin/Lehtikuva

Det här är de viktigaste frågorna inför fredagens toppmöte: Är EU:s återhämtningsfond laglig? Hur mycket måste de sparsamma länderna betala? Får EU mera makt eller håller unionen alls ihop?

Europeiska kommissionen har lagt fram ett budgetförslag på 1,1 biljoner euro och utöver det ett stödpaket på 750 miljarder euro för att unionen ska återhämta sig efter coronakrisen. På fredag diskuterar EU-ländernas statschefer paketet över en videokonferens.

Stödpaketet bygger på att kommissionen tar lån och enligt förslaget ska 500 miljarder delas ut som bidrag till medlemsländerna, medan 250 miljarder ska lånas vidare.

På fredagen gav riksdagens stora utskott grönt ljus för Finlands förhandlingslinje, som är försiktigt positiv till återhämtningsfonden, även om regeringen vill se en mer begränsad version. Oppositionspartierna anmälde var sin avvikande mening.

Samma dag meddelade däremot grundlagsutskottet i ett enhälligt utlåtande att Finlands grundlag kräver stora ändringar i kommissionens förslag.

"Entydigt olaglig"

Päivi Leino-Sandberg, professor i juridik vid Helsingfors universitet, har hörts som sakkunnig av båda utskotten och har varit med och utarbetat EU:s grundfördrag. Enligt Leino-Sandberg är det entydigt att återhämtningsfonden strider mot EU-lagstiftningen enligt tolkningarna hittills.

– Grundfördraget tillåter inte att EU finansierar sina utgifter med lån.

Päivi Leino-Sandberg, professor vid Helsingfors universitet, anser att regeringen har en svår sits efter riksdagens motstridiga utlåtanden. Bild: Erik Sandström/SPT

EU får ta lån för att låna pengarna vidare, vilket man har gjort i samband med tidigare krispaket. Nu är det ändå meningen att pengarna ska användas för till exempel miljöpolitik och regionalpolitik.

– Det är allmänt accepterat att utgifterna inte får finansieras med lån, det står till och med på kommissionens webbsida.

För Leino-Sandberg är det en principiell fråga. Återhämtningspaketet kräver en grundläggande politisk diskussion om EU:s finansiering och helst en ändring av grundfördragen.

– Vi talar om 750 miljarder nu, men om det ska betalas tillbaka inom 40 år så kan man fråga sig hur många nya kriser som uppstår under den tiden.

Det finns också oklarheter kring hur mycket paketet kommer att kosta finländarna.

– Vi vet inte hur höga räntorna blir och vi vet inte ens hur många länder som är med i EU på lång sikt.

Att stora utskottets utlåtande står i strid med grundlagsutskottets linje ser Leino-Sandberg som exceptionellt. Grundlagsutskottets tolkningar av grundlagen betraktas som bindande.

– Det är en väldigt svår situation för regeringen.

"Större än juridik"

Toppmötet fokuserar knappast så mycket på juridiken utan mer på de stora politiska frågorna. Mötets svåraste fråga är storleken på budgeten och återhämtningspaketet, enligt Thomas Karv, forskare vid Åbo Akademi.

– I grund och botten handlar det om pengar.

Thomas Karv, forskare vid Åbo Akademi, tror att återhämtningspaketet kan bli ett stort steg framåt för europeisk integration – eller splittra unionen. Bild: Bildstrom Kb

De sparsamma länderna, med Nederländerna, Österrike, Sverige och Danmark i spetsen, har högljutt protesterat mot ökade EU-utgifter. Tidigare har Tyskland varit på en klart mer sparsam linje, men under coronakrisen har den politiska jätten skiftat mot mer solidaritet. Enligt Karv verkar åsikterna gå isär inom Finlands regering.

– Finland brukar följa Tysklands linje i EU-politiken, men nu var man inte förberedd på en så snabb omvändning.

Karv tror att återhämtningspaketet kan leda till att EU förändras i grunden.

– Gemensamma lån är ett stort steg mot djupare integration.

Enligt Karv är det klart att de juridiska problemen måste beaktas, men det är en mindre fråga. Finlands ekonomi lider om hela EU inte återhämtar sig. Samtidigt kan många européer i värre drabbade länder ifrågasätta hela unionen om medlemsländerna inte visar solidaritet.

– Den största frågan är om vi alls vill ha ett EU i framtiden.

Beställ Veckans kulturplock!

Ett plock från Kulturen varje fredag i din e-post.

Skall man beakta FN:s hållbarhetsmål när man väljer utbildning?

Mer läsning