Midsommarstång eller brasa? Så här har midsommartraditionerna spridit sig

På Åland är midsommarstången en stark identitetssymbol. När självstyrelselagen stiftades ville man skapa symboler att förknippa med öriket, säger Anne Bergman, folklorist. Bild: Jonas Edsvik/Nya Åland

Firar du midsommar med midsommarstång eller midsommarbrasa? Eller kanske ingendera? Folkloristen Anne Bergman berättar när och hur traditionerna rotade sig i Finland.

Midsommar och tillhörande traditioner kan se lite olika ut beroende på var i Svenskfinland man bor. Folkloristen Anne Bergman säger att regionala skillnader är rätt ovanligt vad beträffar traditioner.

Bergman tar julen som exempel. Julen handlar om familjetraditioner och i viss mån om livsstil och klass.

– Midsommaren är i sin tur en kollektiv fest där man deltar i gemensamma evenemang. Midsommarsymbolerna skiljer sig faktiskt åt i Svenskfinland, säger Bergman.

Symbolerna som Bergman syftar på är främst midsommarstången och midsommarbrasan. De har olika historiska bakgrunder och är så kallade traditionsdominanter i olika områden, enligt Bergman.

Stugan dominerar i Österbotten

Men alla områden har inte lika stark tradition av att fira midsommar. Kaj Irjala, verksamhetsledare vid Närpes hembygdsförening, säger att föreningen reste en midsommarstång förut, men det var mer än tio år sedan.

Kilens hembygdsgård i Sideby reser varje år en midsommarstång. Evenemanget samlar årligen över 80 gäster. Bild: Kilens hembygdsgård/SPT

– Jag har en känsla av att traditionen är lite utdöende och att sommarstugelivet har tagit över i Österbotten. Möjligen lever traditionen vidare i byarna, säger Irjala.

Bergman säger att midsommarfirandet i Österbotten har påverkats av venetiansk afton, som firas i slutet av augusti. Hon säger att man en gång i tiden firade venetiansk afton i landets alla städer.

Enligt Bergman var venetiansk afton en borgerlig tradition som endast i Österbotten letade sig ner i samhällsklasserna. Klasskillnaderna var också större i Nyland.

– I och med ståndssamhällets fall försvann festen överallt förutom längs den österbottniska kusten.

Därför har midsommartraditionen i högre grad konkurrerat med venetiansk afton i Österbotten, menar Bergman.

Kilens hembygdsgård i Sideby

Men visst finns det både midsommarstänger och midsommarbrasor också i Österbotten, framhåller Bergman. Hon säger att midsommarfirandet i allmänhet uppfattas på samma sätt som i Sverige: som en hembygdsfest.

Vid till exempel Kilens hembygdsgård i Sideby i Kristinestad reser man en midsommarstång, och över 80 personer brukar samlas varje år.

– Det är en stark tradition på Kilen. Jag tror nog att den lever vidare. Det har alltid varit midsommarfest på midsommarafton, säger Harriet Lindelöf-Sahl, ungdomssekreterare i Kristinestad och styrelsemedlem för Kilens hembygdsgård.

Lindelöf-Sahl säger att man de senaste tio åren har engagerat också invandrare i traditionen. Under eftermiddagen klär man midsommarstången tillsammans, dansar kring den, leker och har picknick.

– Om man vill får man ta med sig eget blomster, men vi har också samlat på förhand.

Ålands identitetssymbol

Allra starkast är midsommartraditionen dock på Åland, där midsommarstången är en identitetssymbol, säger Bergman.

– Traditionen kom in från Sverige under slutet av 1700-talet. Under den tiden var midsommarstången en statussymbol och en privat tradition på stora gårdar. Dit kom de underlydande och byns befolkning.

Så var det ända fram till 1870-1880-talet då föreningar och byar tog över traditionen. Fram till det såg man den inte som något typiskt åländskt. Symboler skapas medvetet, säger Bergman.

Det var speciellt i och med att Åland 1921 fick en självstyrelselag. Då ville man skapa egna symboler för öriket. Efter det har man skapat egna modeller i varje by.

– Eftersom stången har blivit så viktig och av känslomässigt intresse har det bidragit till att midsommar firas mer intensivt på Åland än övriga Finland, säger Bergman.

Vidare till Åboland

I början av 1900-talet spred sig traditionen med midsommarstång vidare till Åboland. Men där blev den inte på samma sätt identitetsskapande, säger Bergman.

I den Åboländska skärgården reser man varje år åtskilliga midsommarstänger, säger Pär Mickos, ordförande för föreningen Kirjais och Sommaröbygdens utveckling.

Han säger att traditionen att resa midsommarstång på Kirjais sägs vara över hundra år gammal, men traditionen har inte förverkligats varje år.

– Enligt obekräftade rykten brukar folk komma ända från Åbo för att se just vår stång resas, säger Pär Mickos, ordförande för föreningen Kirjais och Sommaröbygdens utveckling. Bild: Privat/SPT

– Om jag kommer ihåg rätt är det ungefär 35 år sedan en mamma i byn ville återupprätta den tradition som hon själv upplevt som barn.

Med åren växte traditionen sig större och föreningen tog sedan över arrangemanget. Flera hundra personer brukar delta.

– Enligt obekräftade rykten brukar folk komma ända från Åbo för att se just vår stång resas, säger Mickos.

Han säger att tanken är att klä stången i ängsblommor, som till exempel tjärblomster, prästkragar och klöver, men nu för tiden är det rätt svårt att hitta sådana vid midsommartid. Därför används nu för tiden också till exempel lupiner. Blommorna ska också placeras enligt ett visst mönster.

– Vi har en inramning i björkkvistar medan rönnkvistar ibland får fylla ut blomsterprakten i mitten. Upptill har vi en roterande vindflöjel med fyra segelbåtar, och överst en blåvit vimpel.

Från Åboland till Nyland

Enligt Anne Bergman har traditionen med midsommarstång aldrig varit så stor som nu. Traditionen flyttar fram och tillbaka till olika platser hela tiden.

Ungefär samtidigt som midsommarstängerna hittade till Åboland dök de också upp i Nyland och Östra Nyland, säger Bergman.

I Borgå skärgård på Emsalö klär och reser man i år midsommarstången redan dagen före midsommarafton. Mats Juslin, ordförande för Emsalö allmogeförening, säger att det är andra året som resningen ordnas utan publik. Men under ett normalt år brukar det vara full rulle.

– Vi brukar sjunga och dricka kaffe. Jag har märkt att många sommargästers somrar börjar med det här evenemanget.

– Jag tror att vi är den enda föreningen i Borgå som reser midsommarstång, säger Juslin.

Midsommarbrasan

Juslin säger att han själv firar midsommar med både midsommarstång och midsommarbrasa, förutsatt att det är möjligt att tända en brasa.

Anne Bergman säger att midsommarbrasan kom till Finland från de baltiska länderna under 1500-talet. Då tände man redan brasor vid första maj, Kristi himmelsfärd och påsk. Bergman framhåller att de alla på något sätt hade en anknytning till jordbruksåret.

– Midsommarbrasan var alltid ett festtecken. Man associerade dem inte med övernaturlighet. Runt brasan ordnade man fester och nöjen.

Brasan var en folklig tradition. Ungefär i början av 1800-talet blev brasan den viktigaste midsommarsymbolen i Nyland.

– De allra flesta traditioner har tillkommit genom att de har vandrat neråt från överklassen. Men inte midsommarbrasan. Den har alltid varit en folklig tradition som borgerskapet har kunnat delta i. Det är ganska ovanligt, konstaterar Bergman.

Midsommarbrasan är också den huvudsakliga midsommarsymbolen i finska Finland – tillsammans med flagghissningen, eftersom Finlands flaggas dag firas på midsommardagen, säger Bergman.

Beställ Veckans kulturplock!

Ett plock från Kulturen varje fredag i din e-post.

Så kan valet av lån påverka din ekonomi

Mer läsning