Inget genombrott i EU i natt – Macron slog nävet i bordet medan Finland vill banta bidragen

Finlands statsminister Sanna Marin fotograferad när hon anlände till EU-mötet på söndagen. Bild: John Thys/Lehtikuva-AFP

Efter tre dagar och en natt tar EU-ländernas ledare nya tag för att försöka enas om coronapaket och ny långtidsbudget. Mötet återupptas på måndagseftermiddagen. De sparsammas gäng som inkluderar Finland var under söndagen redo att gå med på ett coronakrispaket med 375 miljarder euro i bidrag och lika mycket i lån.

Oenigheten på EU-toppmötet i Bryssel är tydlig och envis. Bland annat Frankrikes president Emmanuel Macron ska ha slagit näven i bordet och varnat Nederländerna för att vara EU:s nya britter, med sitt motstånd mot gemensamma satsningar.

Först vid 6.30-tiden på måndagen återsamlades ledarna igen sedan vad som skulle vara en 45 minuter lång paus varat i mer än sex timmar.

Morgonmötet blev dock kort. Bara några minuter senare skiljdes man åt igen.

"Kl. 16 är ny tid för EU-ledarnas möte", skriver ordförande Charles Michels presstalesman Barend Leyts på Twitter.

Enligt uppgift från svenska regeringskällor ska ett nytt kompromissbud för både långtidsbudget och coronastöd läggas fram under dagen.

Öppna för bidrag

Under natten har nya omgångar med separata möten hållits mellan grupper av länder eller enskilda. Den sparsamma, eller frugala fyran med Sverige, Nederländerna, Österrike och Danmark, förstärkta av Finland, har diskuterat både på egen hand och tillsammans med rådsordförande Michel.

Finland tillhör formellt inte den "frugala fyran". Marin deltog ändå under söndagen i flera möten med "snåljåpskvartetten".

Budet från de sparsamma är nu att man är villig att acceptera bidrag på 375 miljarder euro i coronastödet, i stället för 350 som erbjöds i söndags kväll.

Från vänster: Italiens premiärminister Giuseppe Conte, Nederländernas premiärministern Mark Rutte, Tysklands förbundskansler Angela Merkel och Europeiska kommissionens ordförande Ursula von der Leyen i Bryssel på lördagen. Bild: Francisco Seco/TT-AP

Miljardstrid

Den stora striden verkade under natten stå om storleken på det återhämtningspaket som EU-kommissionen föreslagit som stöd för att EU-länderna ska komma i gång ekonomiskt igen efter viruskrisen.

Utgångsbudet ligger på 750 miljarder euro som ska lånas upp av kommissionen. Charles Michel lade fram ett kompromissförslag i lördags om att 450 miljarder ska fördelas som bidrag och 300 erbjudas som lån.

Den siffran pressas nu ytterligare, även om motståndet från länderna i Sydeuropa, Frankrike och Tyskland är stort. 400 miljarder i bidrag angavs av flera källor som en absolut gräns, lägre gick inte an.

– Det finns fortfarande skillnader mellan länderna, det måste jag ärligt erkänna. Men personligen tror jag att det går att hitta en lösning, sade Finlands statsminister Sanna Marin tidigt på söndagskvällen enligt nyhetsbyrån STT.

Hon tillade att hon är redo att fortsätta till måndagen, men underströk att hon ännu ansåg att för mycket av coronakrisstödet till EU-länderna föreslås gå ut som bidrag. Samtidigt varnade hon för att ett sammanbrott nu inte kommer att göra det lättare att enas vid ett nytt möte.

– Det kan mycket väl bli så att det försöket kan bli ännu svårare, sade Marin.

När de enskilda mötena med ledare är avklarade är meningen att den pausade middagssittningen ska återupptas, kanske i lagom tid för frukost.

Miljardstrid

Den stora striden verkade under natten stå om storleken på det återhämtningspaket som EU-kommissionen föreslagit som stöd för att EU-länderna ska komma i gång ekonomiskt igen efter viruskrisen.

Frankrikes Emmanuel Macron uppges ha slagit näven i bordet under mötet. Bild: John Thys/Lehtikuva

Utgångsbudet ligger på 750 miljarder euro som ska lånas upp av kommissionen. Charles Michel lade fram ett kompromissförslag i lördags om att 450 miljarder ska fördelas som bidrag och 300 erbjudas som lån.

Den siffran pressas nu ytterligare, även om motståndet från länderna i Sydeuropa, Frankrike och Tyskland är stort. 400 miljarder i bidrag angavs av flera källor som en absolut gräns, lägre gick inte an.

Rättstatsläget

Ett område som hamnat lite i skymundan och där det råder stor oklarhet är samtidigt rättsstatsprinciperna. Det rör förslag och krav på att EU-länder måste leva upp till principer och värderingar som är grundbultar i en rättsstat för att få ta del av pengar från EU:s budget liksom pengar ur återhämtningspaketet.

Ungerns premiärminister Viktor Orbán hotade före mötet med veto mot alla uppgörelser som innebär sådana krav för att få stöd.

Ungern har flitigt kritiserats inom EU för myndigheternas agerande mot oberoende domstolar, organisationer och massmedier. Orbán anser dock att han inte alls tycker annorlunda när det gäller rättsstatsprinciperna.

– Om någon inte är redo att acceptera rättsstatsprinciperna borde de lämna EU omedelbart. Hej då!, sade han på en ungersk pressträff i söndags.

Kravet på att få bort kopplingen mellan rättsstatsprinciper och EU-pengar framförs även av Polen, vars premiärminister Mateusz Morawiecki säger sig vara emot de ordalydelser som nu föreslås.

EU-ländernas stats- och regeringschefer inledde sitt senaste toppmöte i Bryssel klockan 10 i fredags. Därefter har man suttit samlade större delen av fredagen, lördagen och söndagen, samt även under hela natten från i söndags.

Långa möten är dock ingen ovanlighet i toppmötessammanhang. För nästan exakt ett år sedan satt ledarna samlade i en hel natt och en förmiddag, utan att kunna enas om ny ordförande för EU-kommissionen. Beslut kunde tas först efter en dygnslång paus och en fortsatt heldag av förhandlingar.

Allra längst var dock toppmötet i franska Nice i december 2000, då ledarna samlades en torsdagsmorgon och inte var klara förrän på måndagsförmiddagen. Då satt man dessutom samlade under större delen av nätterna däremellan.

Beställ Veckans kulturplock!

Ett plock från Kulturen varje fredag i din e-post.

Diamanter är det ultimata vintageköpet

Mer läsning