Mera utbildning för alla

Bild: Niklas Tallqvist

Vi har för få högt utbildade i Finland. Målet är att hälften ska ha högskoleexamen om tretton år, vilket kräver att vi satsar också på de tidigare stadierna. Grundskolan ger inte längre jämlika förutsättningar.

Det är som om Finland hade sovit en slags törnrosasömn visavi utbildningspolitiken i någon slags trygg förvissning om att vår grundskola och våra Pisaresultat innebär att allt är väl.

Den krassa sanningen är att vi har hamnat på efterkälken och blivit omkörda. Ungefär 41 procent har en högre högskoleexamen, men bland de yngre är andelen lägre, 35 procent för 25–32-åringarna. Målet att hälften ska ha högskoleexamen år 2030 är tufft.

De som har enbart en grundskoleexamen i bagaget klarar sig klart sämre på arbetsmarknaden än resten och arbetslöshet drabbar dem i högre grad.

Bland 20–29-åringar hade drygt 115 000 eller 17 procent av årsklassen inget utöver grundskolan. Den nyaste statistiken visar att de allra flesta nu för tiden fortsätter sina studier antingen i gymnasiet eller i yrkesskola. Problemet är att många avbryter sina studier – 10 procent i gymnasiet, 20 procent i yrkesskolorna.

Förutsättningarna för att klara sig bra och trivas i skolan skapas långt innan skolåldern. Forskning visar på ett övertygande sätt att småbarnspedagogiken, alltså dagvården, har en avgörande roll för hur barn senare klarar sin skolgång. I Finland är det färre barn som tar del av pedagogiken på dagis än i alla andra nordiska länder. Det är synd eftersom de barn som behöver mer stöd för sin inlärning både kan upptäckas och hjälpas redan innan skolåldern förutsatt att utbildad personal får arbeta med dem.

Det är glädjande att småbarnspedagogikens betydelse nu rätt allmänt erkänns också på politiskt håll. Regeringen Sipilä har visserligen begränsat den subjektiva dagvårdsrätten på ett sätt som riskerar att drabba uttryckligen de barn som verkligen skulle behöva stöd. Å andra sidan har många kommuner struntat i regeringens begränsning. Det var fint att regeringen backade från planen på att höja dagvårdsavgifterna och nu i stället kommer att sänka dem för många.

Alla barn går i förskola i någon form, men frågan om läroplikten borde omfatta också 6-åringar diskuteras. Det viktiga vore ändå att få med en större andel av de yngre barnen och då hjälper inte en tidigarelagd läroplikt.

Som känt har utbildningen drabbats av stora nedskärningar och trots att regeringen slår sig för bröstet för att man inte längre sparar på de direkta utbildningsanslagen så har sparandet långsiktiga konsekvenser.

Inom andra stadiet, alltså gymnasier och yrkesskolor, är själva utbildningen kostnadsfri men läroböcker, datorer och annat material ska eleverna och deras familjer själva betala för. Det här är en stötesten för många och det bidrar till att studierna avbryts. Den finska organisationen för gymnasieelever har räknat ut att det kostar kring 2 600 euro att gå i gymnasiet. Summan är inte nödvändigtvis mindre för yrkesskoleelever, men det varierar beroende på vad man studerar.

En rad organisationer som Rädda barnen, Finlands svenska skolungdomsförbund och andra studentorganisationer har lämnat in ett medborgarinitiativ om en reellt kostnadsfri utbildning på andra stadiet. Tiden för att underteckna det går ut i mars.

Initiativet kräver inte att läroplikten ska omfatta även andra stadiet. Det är en fråga som delar partierna. Vänsterpartierna tror att en förlängd läroplikt skulle lösa problemet medan till exempel SFP och Samlingspartiet men också De gröna tvekar.

Om läroplikten skulle höjas från 16 till 18 år skulle fördelen vara att ett övergångsskede som innebär att en del trillar ut avskaffas. Men en förlängd läroplikt är ett trubbigt verktyg. Det gäller alla, också den stora majoriteten som klarar sig bra. Det är inte sagt att de som mest behöver stöd skulle få det på det här sättet.

Ofta handlar det om en helhetssituation och ofta behövs individuellt anpassat stöd – en vuxen som går hem till den unga, och bokstavligen följer hen en bit på vägen. Nackdelen med punktinsatser jämfört med ett system som gäller alla är att de är lättare att slopa.

Utbildningsstyrelsen utreder just nu de kostnader studierna på andra stadiet medför för eleverna och deras familjer. Men nästa regering måste även i ett vidare perspektiv tackla det faktum att vårt nuvarande utbildningssystem inte garanterar alla jämlika förutsättningar. De socioekonomiskt svagare eleverna, särskilt pojkarna, slås lättare ut.

Susanna Ginman Chef för opinionsavdelningen

Hur du hittar det bästa lånet för dig

Den som någonsin har tecknat ett lån är förmodligen plågsamt medveten om hur svårt det kan tyckas vara att hitta rätt lån. Vad är det då som avgör om ett lån är bra eller inte? 17.9.2018 - 00.00