Mera rörelse i valrörelsen

Bild: LEHTIKUVA / Markku Ulander

Förhandsröstningen börjar om en vecka och nu verkar presidentvalsrörelsen äntligen gå upp i varv.

Presidentvalet är traditionellt det val som aktiverar finländarna mest, men valrörelsen har hittills varit en ganska sömnig tillställning. Det förklaras helt enkelt av opinionsläget. Det finns en enda favorit och han förefaller vara så överlägsen att ett direkt presidentval ser ut att kunna avgöras redan i första valomgången, för första gången.

I mätningen som Taloustutkimus gjorde på uppdrag av Yle kring årsskiftet ligger Sauli Niinistö på 72 procent. Utöver Pekka Haavisto (Grön), som har elva procent, befinner sig alla övriga mellan en och fem procent.

Det är helt unikt att till exempel statsministerpartiet Centerns kandidat, Matti Vanhanen, har ett väljarstöd på två procent och de två vänsterkandidaterna, Tuula Haatainen (SDP) och Merja Kyllönen (VF), tillsammans inte kommer upp till mer än fem procent.

Presidenten har stor auktoritet i vårt land. Det borde inte inverka då hen är en kandidat bland andra, men hittills har man inte kunnat undvika bilden att presidenten ändå behandlas med silkesvantar av de övriga.

Paavo Väyrynen kom sist med och är den enda som fränt har kritiserat Niinistö och hans tidigare göranden. Men Väyrynens trovärdighet är inte på topp. Han kör samma skiva hela tiden i sina beskyllningar om Niinistös lagstridiga agerande då Finland gick med i eurosamarbetet och att han som president skulle ha överskridit maktbefogenheterna vid en träff på Gullranda med EU:s höga representant för utrikesfrågor Federica Mogherini.

Nu verkar i alla fall Matti Vanhanen ha påverkats av Väyrynens inträde bland kandidaterna och kommer med allt tydligare kritik mot president Niinistö, speciellt i för presidenten viktiga utrikes- och säkerhetspolitiska frågor. Det är förståeligt att aktiviteten ökar eftersom det är nu offensiven måste läggas in om det över huvud taget ska ske.

På tisdagen gav Centern ut en video där Vanhanen undrar vilken Niinistös Natolinje egentligen är. Den har onekligen varit vag. Vanhanen tar nu fasta på att Niinistö har konstaterat att om Ryssland börjar se EU och Nato som samma sak (gemensam fiende) så borde Finland allvarligt överväga Natomedlemskap. Vanhanen frågar om Niinistö och hans gamla parti Samlingspartiet har någon hemlig Natoagenda att genom ett ökat EU-Natosamarbete hitta en port till Natomedlemskap.

Vanhanen har tidigare också noterat att Niinistö säger att "presidenten leder utrikespolitiken" och först efter en paus fortsätter citera grundlagen, som lyder... "i samarbete med regeringen". Det bör vara ett äkta samarbete. Pekka Haavisto har för sin del kritiserat Niinistö för att inte tillräckligt ofta eller väl informera riksdagen i utrikespolitiska frågor.

Det är läge för att pressa Niinistö mer på exempelvis detta då debatten nu fortsätter och valrörelsen går in i sitt slutskede. Förhoppningsvis kan den ökade aktivitet som bland andra Vanhanen nu visar skapa en djupare diskussion som rimligen bör föregå ett presidentval.

I en intervju i Helsingin Sanomat i måndags gjorde Vanhanen själv en märklig jämförelse mellan ett finskt Natomedlemskap och Rysslands agerande på Krim och i Ukraina. Enligt Vanhanen är det i bägge fall fråga om ett byte av en grundbult som hos andra parter väcker förundran över vad avsikten är med förändringen.

Han tycks blunda för att just på grund av Rysslands agerande skulle en finsk reaktion vara helt logisk och förståelig. Vanhanen hör tydligen till dem som fortfarande anser att Finland inte fritt kan bestämma över sin egen utrikes- och säkerhetspolitik. Rysslands åsikt väger alltid tyngst.

För att citera Nils Torvalds, den enda av kandidaterna som har flaggat för Nato: "Det verkar finnas en mental VSB-pakt i huvudet på en del presidentkandidater."

Tommy Westerlund Ledarskribent

En nästan skuldfri bostad ger dig flera möjligheter i din ekonomi

Ett omvänt bostadslån innebär utnyttjande av den förmögenhet man har fast i sin bostad. Om man känner att pensionen inte räcker till och besparingar sitter i väggarna, kan man frigöra medel genom att ta banklån på upp till hälften av bostadens värde. 25.4.2019 - 10.46