Mera Norden

Man har gjort många administrativa reformer i nordiskt samarbete. Nu är det dags för en politisk reform.

I dagens osäkra värld har Norden blivit mera populär. Medborgarna vill ha mera nordiskt samarbete och nordiska lösningar. Det finns också ett stort intresse för oss utanför tack vare våra goda placeringar i olika statistiska tävlingar. Många minns ännu hur den gemensamma nordiska mobiltelefonstandarden NMT gav ett stort lyft för våra ekonomier i form av Nokias och Ericssons framgång.

Man har satt i gång en reformprocess Norden 2.0 för att få mera relevans i Nordiska ministerrådets arbete. Arbetet leds med stark hand av samarbetsministrarnas ordförande Anne Berner. Man har tillsatt höga representanter för att sparra processen.

Kärnan i det nordiska samarbetet har varit lagstiftningssamarbete. Vi försökte göra Norden till det mest integrerade området i Europa. Sedan Finlands och Sveriges inträde i EU har fokus varit främst i EU:s lagstiftningssamarbete. I dag anpassar vi våra gamla nordiska regler till EU:s nya lagstiftning.

Det är ett faktum att vi inte kan ha nordiska regler på områden där EU har lagstiftningskompetens. Vi kan inte diskriminera EU-medborgare från länder utanför Norden. Men i våra anslutningsavtal respekterar EU det nordiska samarbetet.

Jag anser att man borde återvitalisera det nordiska lagstiftningssamarbetet. I alla regeringspropositioner borde man göra en jämförelse med alla nordiska länders lagstiftning och försöka hitta en gemensam nordisk lösning. Man kunde harmonisera lagstiftning på många områden för att underlätta medborgarnas liv. Varför kan vi inte ha en gemensam aktiebolagslag eller byggnormer eller regler för sjukpensionering. Åtminstone i tillämpningen av ny digital teknologi borde vi alltid först införa nordiska standarder.

När EU godkänner direktiv ger man medlemsländerna möjlighet att verkställa dem inom en viss ram. I dag finns det inget effektivt samarbete mellan de nordiska länderna att tillämpa dem på ett enhetligt sätt. Detta kan leda till nya gränshinder mellan de nordiska länderna. Vi borde komma överens att vi tillämpar dem minimalistiskt och enhetligt.

I dag förutsätter man i det nordiska samarbetet att alla länder enas. Detta leder till en trög process. Man borde vara mera flexibel i samarbetet. Även om något land motsätter sig en lösning borde man låta andra länder gå vidare. Landet måste också ha en möjlighet att senare ansluta sig till arrangemanget. En sådan process måste vara ett undantag, men inte utesluten.

Den formella nordiska strukturen kan inte alltid reagera tillräckligt snabbt på nya politiska händelser. Flyktingkrisen förra året var ett tydligt exempel. Om man upptäcker ett viktigt politiskt problem borde man snabbt kunna grunda en ad hoc-ministergrupp eller tjänstemannagrupp av relevanta personer. En sådan grupp borde ges ett tillräckligt starkt mandat och en begränsad arbetstid.

Det är viktigt att de nordiska ministrarna koordinerar sina ställningstaganden i EU:s beslutsfattande. Därför är det viktigt att de ministrar som möts i EU-rådet också möts i samma nordiska ministerråd. En lösning kunde vara att nordiska ministerrådet skulle ha samma struktur som EU.

Man borde få mera politik in i det nordiska samarbetet. Vi borde grundligt dryfta på vilka politikområden Norden vill vara det mest integrerade området i Europa. För det politiska beslutsfattandet behövs analys som baserar sig på framtidstänkande och statistik. Nordiska ministerrådets roll borde utvecklas från ett administrativt stödorgan mera till en think tank-enhet.

Man har gjort många administrativa reformer i nordiskt samarbete. Nu är det dags för en politisk reform.

Kimmo Sasi tidigare minister och riksdagsledamot (Saml.)

”Nu sover jag gott, äntligen!”

Angelina fick dålig sömn men rogivande växter hjälpte henne. "Min livskvalitet är mycket bättre nu" säger hon. 20.9.2018 - 13.33