Mer snö i Helsingforsregionen än i Kuusamo – se kartan över det ovanliga snödjupet

Fotgängare i Helsingfors pulsar i djup snö eller hasar, halkar och slirar på knölig, gråbrun is. Bild: Lehtikuva/Heikki Saukkomaa

Snökaoset i huvudstadsregionen har fått både bilister och fotgängare att gnissla tänder de senaste veckorna. Fimbulvintern i slutet av januari sopade in exceptionella snömängder över Nyland, som ställvis rentav haft tjockare drivor än delar av Lappland och Norra Österbotten.

I början av februari har snödjupet i Nyland varit 40–60 centimeter, dubbelt så mycket som under en typisk vinter de senaste åren. Samtidigt har vanligtvis snörika orter som Kuusamo och Salla i öster på sina ställen fått nöja sig med omkring 30 centimeter snö, noterar meteorologen Markus Mäntykannas på väderprognosföretaget Foreca.

Snömängden i Nyland är ovanlig, men det handlar inte om något rekord.

– Mannaminnet är kort. I början av februari 2010 hade vi till exempel ännu mer snö i Helsingfors, över 70 centimeter. Och det är en bit kvar till alla tiders Helsingforsrekord, 85 centimeter, som uppmättes i Kajsaniemi 1916, skriver Mäntykannas i ett blogginlägg där han utreder orsakerna till att snödrivorna 2019 är uppe och nosar på toppnivåerna.

Bilister har fått ta till snöspadar i centrala Helsingfors de senaste veckorna. Värst blir det när temperaturen pendlar mellan blidväder och sträng kyla. De plogade vallarna hinner frysa till svårforcerade isblock. Bild: Lehtikuva/Vesa Moilanen

Snökanonen öser på

Efter stormen Aapeli som härjade i Finland kring nyår kopplade en polarluftmassa ett kniptångsgrepp. Det innebar att nästan all nederbörd föll som snö.

Läser du artikeln i HBL365? Klicka här för att se grafiken.

– Att Östersjön länge hållits varm och isfri har dessutom gett snöfallen en extra kick. Det beror på kustkonvergensen, som på grund av Finlands jämna topografi är den enda mekanismen som kan ge södra Finland verkligt stora snömängder, skriver Mäntykannas i inlägget.

Man talar ibland om "den petersburgska snökanonen" då kalla sydostliga och ostliga vindar drar in över det varma, öppna havet. Då bildas rikligt med moln och nederbörd som slungar in snö över kusten.

– Vanligtvis handlar det maximalt om 20–30 centimeter snö under ett dygn, men till exempel i Sastmola i Satakunta föll det över 70 centimeter snö under ett och samma dygn för ett par vintrar sedan. Det här är fullt möjligt också vid sydkusten. Föreställ er det snökaoset, skriver Mäntykannas.

Öppet hav på Östersjön har betytt mer snö än vanligt i Nyland. Bild: Lehtikuva/Vesa Moilanen

För de kommande tio dagarna utlovas temperaturer kring noll grader, men samtidigt kommer mer nederbörd som kan göra snötäcket ännu tjockare.

Finland spelar ändå inte i snödrivornas europeiska elitserie. Det gör bland annat alpländerna och Norge, där kombinationen av fuktig havsluft och höga berg ger drivor som kan tvinga gumman Tö att kalla in förstärkningar.

– Det närmaste området där drivorna årligen är över två meter tjocka är bergen vid den norska kusten, där samverkan mellan den atlantiska fukten och Skandernas höga toppar åstadkommer ymniga snöfall. Samma fenomen ser vi i Alperna där Medelhavet levererar fukten och värmen, påpekar Mäntykannas.

I västra Norge är snödjupet just nu på sina ställen över 270 centimeter. Alperna har också upplevt snökaos med drivor kring 150 centimeter.

I år är till och med skidspåren i Brunnsparken i gott skick. "Som på den gamla goda tiden", som en skidåkare uttryckte det. Bilden är från vintern 1958. Bild: Helsingfors stadsmuseum/Arvo Kajantie

Det råder ingen snöbrist i Lappland heller, trots att drivorna ställvis är mer anspråkslösa än vanligt. Bilden är tagen på Kommattivaara i Sodankylä. Bild: Lehtikuva/Vesa Moilanen

Snön har gett fina möjligheter till att bygga snöslott, snölyktor och snögubbar. Här byggs ett snöslott utanför Arabiastranden i Helsingfors. Bild: Lehtikuva/Martti Kainulainen

Kim Herold: ”Motorsängen hjälper mot snarkningarna”

Musikern Kim Herold, även känd från tv-programmet Selviytyjät, har märkt att en bra säng gör det lättare att återhämta sig och att den till och med förebygger idrottsskador. 5.11.2019 - 14.22

Mer läsning