Mer kunskap behövs om radikalisering

Mer samarbete behövs. För att arbetet mot radikalisering ska lyckas krävs att flera instanser tar lyra och vet vad de ska göra, säger Milla Perukangas, programkoordinator vid Kyrkans Utlandshjälp. Bild: Leif Weckström

I Finland finns mycket yrkeskunskap och bra tjänster, men kunskapen om hur de snabbt och systematiskt kan sättas in för att stödja en radikaliserad person saknas ofta. Det säger Milla Perukangas, programkoordinator vid Kyrkans Utlandshjälp.

Projekten Reach Out och Radinet arbetar sedan något år tillbaka i samarbete med Inrikesministeriet med våldsam radikalisering och extremism, det förra med fokus på förebyggande och det senare med fokus på exit-strategier. Samarbetsnätverk finns också i fyra av de största städerna, men än så länge saknas ofta en systematik i arbetet.

– Det finns mycket kunskap och hjälp att få på det lokala planet, men utmaningen ligger i att nå dem som behöver hjälpen och att förstå behoven, säger Milla Perukangas, koordinator på nätverket för religiösa och traditionella ledare vid Kyrkans Utlandshjälp, under vilka Reach Out också sorterar.

Reach Out ger bland annat stöd och utbildning till kommuner, organisationer och religiösa samfund om hur de kan bidra till arbetet mot våldsam radikalisering och extremism.

– En ganska vanlig situation är till exempel att polisen är orolig för en viss person men inte kan agera, och inte vet hur ärendet ska föras vidare. En viktig uppgift är att stärka samarbetet mellan olika myndigheter och organisationer. Beredskapen att känna igen och slussa vidare radikaliserade personer borde finnas hos alla som kan komma i kontakt med radikaliserade personer i sitt arbete, säger Perukangas.

Att bara intervenera mot radikalisering räcker inte långt om inte olika tjänster är beredda att ta lyra – det behövs också till exempel jobb och tak över huvudet.

En annan utmaning är stödet till de radikaliserades familjer. Reach Out utvecklar för tillfället ett förslag till handlingsplan för hur familjerna ska stödjas.

– Skyddspolisen är ofta den första och enda instans som varit i kontakt med familjerna, berättar de familjer vi talat med. Att vinna deras förtroende är en utmaning vi måste svara på.

I samband med det misstänkta terrordådet i Åbo, där två personer miste livet och åtta andra skadades, önskar Perukangas också en bättre religiös läsförmåga överlag. I diskussionen rör sig många missförstånd.

– Många såg genast Åbo muslimska samfund som på något vis kollektivt ansvarigt för dådet. Sådant är det bra att genast reda ut. Man måste förstå skillnaden mellan extrema organisationers propaganda och normal religionsutövning. Det har visat sig att de som åker för att kriga för terrororganisationer ofta har en ganska ytlig kunskap om sin egen religion, och därför är de lätta mål för propaganda.

Mot en renare värld, ett flyttlass åt gången – ”Alla våra 150 röda bilar kör fossilfritt”

Mer läsning