Mellan skämt och allvar

Coca-Cola Vase. Ai Weiwei har målat en logo på en neolitisk vas.Bild: Okänd

Ai Weiwei verkar sträva efter att infoga hela världen i sitt varumärke.

Ai Weiwei

Exaggeration

Galerie Forsblom, Georgsgatan 22. Till 21.8.2016.

"Varje gång jag skämtar tar folk det på stort allvar", klagade Ai Weiwei när jag intervjuade honom i höstas. Nu har jag svårt att ta honom på allvar.

Den aktuella helheten på Forsblom har också starkare drag av popkonst än den sobra utställningen på Ham, där det flesta verken var gjorda i trä, något som kunde tas som en välavvägd gest till den finländska publiken.

När Ai Weiwei på olika sätt förstör flera tusen år gamla urnor kan man naturligtvis komma med olika tolkningar om hur man förhåller sig till sitt kulturarv. Att själv göra det man kritiserar leder lätt till en manipulativ, mental pingpongmatch där bollen studsar fram och tillbaka mellan kritiker och kritiserad och det är samma spelare på båda sidorna. Den matchen är nog inte till för något annat än att hjälpligt dölja poängen: det hisnande i att göra något man inte får, att förstöra något värdefullt. Det är den reaktionen som ger verken genomslagskraft.

Det gäller åtminstone ett antal vaser doppade i färg och bildserien där Ai tappar en vas i golvet. På Forsblom visas den lagd i Lego. Men ensam i det lilla studiorummet står en vas med Coca Cola-logo i en monter gjord i utsökt hantverk. Den nästan sakrala presentationen framkallar ett starkt obehag med inslag av sorg och förlust.

Här är det allvar. Frågan om kulturarv kryper trots allt in i leken. Tills man läser formuleringen om att den globala marknadens design och varumärkesbyggande förenas med många sekler gammal estetik – och verket faller platt utan att konstnären ens behöver krascha vasen.

Man kunde tro att det finns otaliga Ai Weiwei. Här finns drakmakaren som kombinerar tradition med lekfullhet, här finns den konceptuella konstnären som tejpar upp tårgaspatroner på väggen så att de bildar ordet Maahanmuuttaja (invandrare) och som alltid oliktänkaren, här på en selfie från när han blir arresterad 2009.

Konstnären verkar drivas av ett behov av att infoga precis allt i sitt eget varumärke och han har uppnått en position där han nästan kan göra det. Ibland går han ändå för långt, som när han på ett fotografi poserade som den drunknade treåringen Alan Kurdi. Reaktionerna var inte nådiga, tilltaget var klart omdömeslöst.

Synnöve Rabb Konstredaktör

Hur du hittar det bästa lånet för dig

Den som någonsin har tecknat ett lån är förmodligen plågsamt medveten om hur svårt det kan tyckas vara att hitta rätt lån. Vad är det då som avgör om ett lån är bra eller inte? 17.9.2018 - 00.00