Medvetna och utbildade vuxna kan skydda barnen – alla har rätt till en trygg idrott

Den synkroniserade konståkningen har skapat rubriker genom tränarnas opassande beteende. Bild: Roni Rekomaa / LEHTIKUVA

Större kunskap och medvetenhet och ett fungerande förebyggande arbete är nyckeln till att minska sexuella trakasserier, sexuellt våld, mobbning och annat opassande beteende inom idrotten. – Det är alltid i sista hand de vuxna som bär ansvaret då barn far illa, säger Saara Ruotsalainen.

– Det viktigaste då man jobbar med barn är att tänka på deras bästa. Man ska se till att barnen är trygga både fysiskt och psykiskt och man ska visa att alla ska behandlas rättvist och korrekt, säger Saara Ruotsalainen, sakkunnig på Befolkningsförbundet.

Befolkningsförbundet startade för två år sedan tjänsten Du är inte ensam (Et ole yksin) tillsammans med sju grenförbund, Finlands olympiska kommitté och Finlands centrum för etik inom idrotten FCEI.

Det fanns en klar beställning på en tjänst där barn och unga på ett enkelt och säkert sätt kan ta upp, ställa frågor, få stöd och råd om och diskutera sexuella trakasserier, sexuellt våld, mobbning, fysiskt och psykiskt våld och annat olämpligt beteende inom idrotten.

Mobbning, trakasserier och våld förekommer i alla idrottsgrenar och på alla nivåer. Idrotten är det tredje vanligaste forumet för mobbning efter skolan och nätet.

I vintras skapade den synkroniserade konståkningen stora rubriker då det visade sig att Mirjami Penttinen, en av landets topptränare, uppträtt opassande och mobbat unga idrottare. För ett och ett halvt år sedan uppdagades motsvarande fall i gymnastiken. I USA dömdes idrottsläkaren Larry Nassar till livstids fängelse för sexuella övergrepp på gymnaster och så gott som varje vecka kommer det fram nyheter någonstans i världen om idrottare som utnyttjats, trakasserats, mobbats eller på andra sätt behandlats dåligt av sina tränare, ledare eller andra personer i maktposition.

Saara Ruotsalainen, sakkunnig på Befolkningsförbundet, säger att kunskap och medvetenhet är av största vikt då man jobbar för en sundare idrottsmiljö. Bild: Markku Ulander / LEHTIKUVA

– Jag tycker man kan se en ändring i inställningen inom idrotten. Man talar inte längre om att "det här kan inte hända i vår gren" eller "sådant är inte möjligt i vår förening", säger Ruotsalainen.

Medvetenheten om att problemen existerar är ett viktigt steg på vägen att lösa dem. Då man ännu för inte allt för länge sedan ofta teg ihjäl fall där tränare mobbade spelare och då man inte kände till begreppen sexuella trakasserier och ofta avfärdade sexistiska och trakasserande kommentarer som "skämt" och som "en del av kulturen" är situationen en annan i dag.

Att problemen lyfts fram mer än förr är inte nödvändigtvis ett tecken på att det blivit vanligare att barn och unga far illa inom idrotten. Det är snarare ett tecken på att tröskeln att anmäla opassande beteende blivit lägre och att barn, unga och vuxna blivit mer medvetna om var gränserna går och att föreningar och förbund jobbar aktivt för att skapa en tryggare omgivning.

– Det skulle ju vara märkligt om det inte förekom opassande beteende inom idrotten då det gör det inom alla andra områden i samhället. Därför är det viktigt att vi jobbar för att förebygga det och ge verktyg både åt ledare och åt idrottare, säger Ruotsalainen.

Du är inte ensam-tjänsten har en telefontjänst och en chatt där barn, unga och vuxna kan få råd, hjälp och stöd i olika situationer. Tanken är att det ska vara låg tröskel för unga att ta kontakt. Tjänsten erbjuder en lyssnande vuxen som kan hjälpa i situationer där det kan vara svårt att tala med sin tränare, lagledare eller förälder.

Bild: Vesa Moilanen / LEHTIKUVA

En annan del av tjänstens verksamhet är det förebyggande arbetet där man koncentrera sig på att skapa förutsättningar för en trygg idrott för alla.

– Ju mera de som arbetar inom idrotten känner till de här fenomenen, desto tryggare är idrotten för oss alla. Tränare och andra vuxna som jobbar med barn har en betydande roll för att förbättra barnens säkerhet och välmående, säger Ruotsalainen.

– Det är viktigt att ge de vuxna stöd och utbildning så att de bättre kan känna igen situationer, fenomen och problem och så att de lär sig att skapa en miljö där man minimerar risken för att olämpligt och ovälkommet beteende förekommer.

Inom föreningsidrotten är det vanligt att unga idrottare blir tränare för barn och det kan ofta handla om den första rollen som ledare som de unga har. Då är det viktigt att det finns stöd och kunskap som de har tillgång till.

– Det är viktigt att de känner till hur man skyddar barn och vad det kan finnas för faror. Alla måste få idrotta på ett säkert sätt och alla måste få vara en ledare på ett säkert sätt. För det krävs kunskap, säger Ruotsalainen.

Därför startade Du är inte ensam-tjänsten en nätbaserad kurs som ger tränare och andra aktiva i idrottsföreningarna verktyg för att ingripa vid opassande beteende.

Under kursen får deltagarna lära sig om fysisk och psykiskt våld, om mobbning, om sexuella trakasserier, sexualbrott mot barn, barnskydd och barnens själbestämmanderätt.

Kursen, som tar en timme i anspråk, innehåller övningar och uppgifter och kunde mycket väl vara obligatorisk för alla som jobbar med barn och unga – inte bara inom idrotten.

– Jag tycker det är viktigt att alla som jobbar med barn känner till de här sakerna och att de vet hur man agerar i olika situationer och hur man skapar en trygg miljö, säger Ruotsalainen som inte vill lyfta fram den egna tjänsten specifikt trots att den är den enda i sitt lag för tillfället.

– Ju mera idrottarna, föräldrarna och tränarna känner till om de här fenomenen och hur man förebygger dem, desto svårare blir det för förövarna att verka. Unga börjar bättre känna igen då deras gränser överskrids.

Fem steg i det förebyggande arbetet då det gäller barn, unga och sexuella trakasserier:

1. Diskutera spelreglerna och uppdatera dem vid behov.

2. Ge information. Lär de unga vad sexuella trakasserier är, berätta vad de kan ha för följder och tala om skillnaden mellan flirt, skämt och sexuella trakasserier.

3. Ge verktyg för att ingripa. Sexuella trakasserier får ofta ske då omgivningen följer med händelserna utan att ingripa. Tala med barn och unga hur de kan agera om de ser sexuella trakasserier. Påminn dem om att det i sista hand är på de vuxnas ansvar att ingripa.

4. Uppmuntra barn och unga att berätta om de upplever sexuella trakasserier.

5. Skapa en atmosfär som motverkar trakasserier.

Källa: Du är inte ensam kursmaterial.

Du är inte ensam-tjänsten lanserades i april 2018.

Tjänsten är den första i sitt slag i Finland. Idrottare som upplever sexuella trakasserier, sexuellt utnyttjande, mobbning och annat olämpligt beteende kan kontakta tjänsten och få hjälp och svar på frågor.

Finska befolkningsförbundet är producent och upprätthåller webbsidan. Ishockeyförbundet, Bollförbundet, Innebandyförbundet, Simförbundet, Basketförbundet, Gymnastikförbundet och Volleybollförbundet är med i tjänsten. Också Finlands olympiska kommitté och Finlands centrum för etik inom idrotten FCEI (SUEK) är samarbetspartners.

Det finns möjlighet till telefonkontakt eller chatt.

HBL:s Filip Saxén gick Du är inte ensam-projektets kurs. Kursen lyfter fram de tre viktigaste redskapen i det förebyggande arbetet:

1. Ledarskap

Ledarna tar en aktiv roll och signalerar klart och tydligt vad som är tillåtet och vad som accepteras i verksamheten.

2. Klara regler

Det måste finnas klara regler i all verksamhet. Föreningen ska ha regler, tränarna ska ha regler och barn och ungdomar ska ha regler. Alla ska känna till vad som är tillåtet och vad som inte är tillåtet.

3. Låg tröskel att berätta

Det är viktigt att ha låg tröskel för barn och unga att våga lyfta fram problem. Alla ska känna till svaren på frågorna "För vem kan jag berätta?", "Vad händer sedan?" och "Vågar jag berätta?".

Källa: Du är inte ensam kursmaterial.

Då man jobbar med barn och unga är det viktigt att alla känner till var gränserna för beröring går. Alla ska känna att de vet vad som är godkänt och vad som inte är det. I vissa träningsmoment kan idrottaren ha nytta av att tränaren genom kroppsberöring visar hur ett moment ska genomföras.

Så här kan man tala om kroppsberöring i idrotten:

Man kan tala med barn och unga om att det finns bra och dålig beröring och vad som är skillnaden mellan bra och dålig beröring.

Bra beröring kan vara tröstekramar, en klapp på ryggen efter en lyckad insats, en high five eller en klapp på huvudet. Man har alltid rätt att vägra beröring.

Dålig beröring är sådan som man inte själv kan undvika eller som på något sätt känns fel, obehaglig, som gör ont eller som känns märklig. Man har i alla situationer rätt att vägra beröring och man kan alltid lita på sin egen känsla.

Källa: Du är inte ensam kursmaterial.

Beställ Veckans kulturplock!

Ett plock från Kulturen varje fredag i din e-post.

Pionjären inom styling

Mer läsning