Medlemskap innebär att krigsbrott inte kan utredas

Bild: Ewi

Sverige och Finland planerar att samordna sina eventuella ansökningar om Natomedlemskap. Det finns dock grundläggande folkrättsliga konsekvenser som kan bli komprometterande för båda länderna. Natomedlemskap skulle i praktiken innebära att Sverige och Finland tvingas att acceptera att misstänkta krigsbrott inte utreds av Internationella domstolen ICC i Haag i Nederländerna.

USA som har en dominerande ställning inom Nato har systematiskt vägrat att ratificera Internationella brottsdomstolen, ICC, som fokuserar på förbrytelser såsom folkmord, brott mot mänskligheten och krigsförbrytelser. ICC har i dag rätt att döma krigsförbrytare som är medborgare i någon av de stater som skrivit under ICC:s stadgar eller den som begått krigsförbrytelser i ett sådant land eller personer/situationer som FN:s säkerhetsråd gett domstolen jurisdiktion över. I dagsläget är 123 stater parter till domstolen.

USA är, vid sidan av till exempel Ryssland och Kina, en av de stater som står utanför domstolen. USA vägrar öppet att ICC utreder misstänkta krigsförbrytelser som begås av amerikanska soldater eller medborgare. En aktuell fråga gäller ICC:s åklagares önskan att utreda krigsförbrytelser begångna i Afghanistan och då även av amerikaner. När ICC började utreda amerikanska soldaters misstänkta krigsbrott i Afghanistan reagerade USA kraftigt och motsatte sig detta.

Under president Donald Trump införde USA till och med sanktioner mot ICC:s åklagare, tjänstepersoner och deras familjer. Trump har godkänt möjliga straffåtgärder mot ICC-anställda och andra som samarbetar kring utredningen. USA har hotat med att sanktioner kan bli aktuella för att frysa personers tillgångar i USA. Vidare hotade USA:s dåvarande utrikesminister med att sanktioner mot domstolens personal också kan bli aktuella om soldater eller personer från allierade länder utreds.

Sverige och andra EU-länder har reagerat starkt efter USA:s beslut att öppna för sanktioner mot anställda vid ICC. Sveriges utrikesminister Ann Linde har kallat USA:s agerande allvarligt och djupt bekymmersamt. Till Sveriges Radio sa hon: "Jag kan redan nu konstatera att det här innehållet är allvarligt och det är djupt bekymmersamt. Vi är glasklara både i Sverige men också inom hela EU i vårt stöd för Internationella brottmålsdomstolen ICC och att den ska vara oberoende."

Även om USA under Joe Bidens styre häver sanktionerna mot ICC:s åklagare är landet fortfarande splittrat i denna fråga och det finns ännu ingen samsyn mellan demokrater och republikaner. USA:s återkommande hot mot ICC är därför starkt bekymmersamt och borde vara en grundläggande aspekt i Sveriges och Finlands överväganden av att bli Natomedlemmar eller inte.

Hedi Bel Habib, filosofie doktor och forskare, Norrköping, Sverige

Beställ Veckans kulturplock!

Ett plock från Kulturen varje fredag i din e-post.

Axxell tänker som morgondagens jordbrukare – satsar på samarbete

Mer läsning