"Mediesamarbete viktigt för Svenskfinlands framtid"

Patrik Stenvall menat att samarbete mellan mediehus inte behöver betyda att man ger avkall på mediernas identiteter. Bild: Mikael Nybacka/SPT

Ett tätare samarbete mellan de finlandssvenska mediehusen har stor betydelse för Svenskfinlands framtid. Potential finns, det är en fråga om att vilja och att våga, säger Patrik Stenvall efter tolv år i Svensk presstjänsts styrelse.

Förutsättningarna för ett utökat samarbete mellan de finlandssvenska mediebolagen har aldrig varit så goda som i dag.

Det säger Patrik Stenvall, ledande nyhetschef på HSS-Media, som fram till maj var ordförande för såväl föreningen Svensk presstjänst som för aktiebolaget med samma namn. Efter tolv år vid rodret ger han nu över till nya krafter.

– Allt har sin tid. Man ska ha förstånd att ge över till nya krafter, säger han.

Basen för samarbetet mellan de finlandssvenska mediebolagen har varit Svensk presstjänst, först föreningen, sedan också aktiebolaget. Bägge har utvecklats som en reaktion på utmaningar som varit gemensamma för de finlandssvenska mediebolagen, utmaningar som de senaste åren har tett sig allt större.

– Ställer man den finlandssvenska mediebranschens utmaningar på sin spets kan man fråga sig om inte bolagen framöver borde samarbeta om allt som man kan samarbeta om. Samarbete behöver inte betyda att man ger avkall på mediernas identiteter om det görs på smarta sätt.

– Ser man på ledningen i de finlandssvenska mediehusen i dag så har förutsättningarna för att bygga något gemensamt aldrig varit lika goda som nu. Allt ska naturligtvis inte vara gemensamt. Det ska inte komma samma material ur alla strutar. Men där det är vettigt att ha gemensamma funktioner, där kan man skapa dem.

Det har inte alltid varit enkelt att starta olika samarbetsprojekt, inte heller att hålla i gång dem, säger Stenvall. Men den nyaste samarbetssatsningen, Nyhetsbyrån SPT, som upprätthålls av aktiebolaget Svensk presstjänst, visar att det finns potential för något bestående.

Föreningen Svensk presstjänst grundades 1973 som en nyhetsbyrå för Svenskfinland. Initiativet var då Svenska folkpartiets, men föreningen har sedan länge lämnat kopplingen till partiet och politiken bakom sig och verksamheten har ändrat form.

Patrik Stenvall blev ordförande för föreningen 2007.

– Det var samtidigt som mediespråkvården övergick från Institutet för de inhemska språken till Svensk presstjänst rf, säger Stenvall och berättar att språkvården tillkom som ett resultat av en dispyt som gällde just SFP. Året var 2002.

– Jag och Hufvudstadsbladet dåvarande chefredaktör Barbro Teir hade olika åsikter om hur man skulle skriva förkortningen SFP.

Det var då man insåg att det behövs gemensamma rekommendationer för hur man ska skriva på svenska i de finlandssvenska medierna, säger Stenvall.

I dag är det Svensk presstjänst som upprätthåller såväl språkvården som nyhetsbyrån.

– Det fanns de som inte tyckte att det behövdes en gemensam språkvård. Men det har visat sig att mediespråkvården varit nödvändig och att den haft stor betydelse, också utanför medievärlden, säger Stenvall

I dag är det ingen som ifrågasätter samarbetet.

– Svenskan är utsatt i Finland och numera har Svensk presstjänst uttryckligen som syfte att stärka svenska språkets ställning. Mediespråkvårdens webbplats är dessutom öppen för alla och den används av alla typer av ordbrukare, inte bara journalister, säger han.

Beställ Veckans kulturplock!

Ett plock från Kulturen varje fredag i din e-post.

Bokåret 2021 på Bokström

Mer läsning