Medieforskare: Egen kanal har stort symbolvärde

Bild: Jussi Nukari

En egen tv-kanal gör minoritetsspråket synligt och värdefullt för språkminoriteten, men visar också minoritetsspråkets plats i samhället för majoriteten.

Därför är fusionen av tv-kanalerna Yle Fem och Yle Teema en domänförlust för svenskan i Finland, säger medieforskarna Jenny Stenberg-Sirén och Ari Nykvist.

En egen tv-kanal är en offentlig arena som visar för minoriteten att minoritetsspråket används, har ett värde, är livskraftigt och att det pågår en offentlig debatt på minoritetsspråket. Det är jätteviktigt för den språkliga överlevnaden, men också för den språkliga självkänslan och identiteten, säger Jenny Stenberg-Sirén, doktorand och universitetslärare vid Helsingfors universitet.

Hon forskar bland annat i mediernas roll för språkutvecklingen och minoritetsmediernas roll för språklig vitalitet. Men en egen tv-kanal visar också för majoriteten att minoritetsspråket inte bara är något som talas hemma utan att minoritetsspråket faktiskt har en synlig plats i samhället.

– Det har ett symbolvärde som det är svårt att mäta eller ens förstå vidden av, säger Stenberg-Sirén.

Egna beslut på egen kanal

Hon förstår poängen med att svenska program på en finsk kanal får större synlighet bland finskspråkiga som inte skulle välja en svenskspråkig kanal.

– Men då är det ändå bara små undantag i det finska flödet, medan om minoritetsspråket har en egen kanal, en egen plattform har det en mer jämbördig status.

Stenberg-Sirén jobbade på de svenska nyheterna på Yle när kampen för en egen tv-kanal pågick och vittnar om att det låg hårt jobb bakom. Fördelen med en egen kanal är att man själv får bestämma över innehåll, sändningstider och budget, säger hon. Minskningen av SVT-program är också en förlust.

– Det är klart att man kan ta del av SVT:s program på nätet, men det kräver en aktiv handling.

En av många förluster

Stenberg-Sirén och medieforskaren Ari Nykvist på Åbo Akademi placerar kanalfusionen som en i raden av många domänförluster, bland annat vårdreformen, tingsrättsreformen och svenskan i studentexamen.

– När det sker på alla håll i samhället leder det till att svenskans status och synlighet minskar. Jag är rädd för att allt det här leder till att behovet av svenskan i majoritetens ögon hela tiden ser ut att minska och i värsta fall kan det också drabba svenskans juridiska status på sikt.

Ska kunna både och

Nykvist säger att det ute i Europa är vanligt att minoriteter har egna tv-kanaler. Han tycker att reformen i sig inte är dålig, men att den kommer tre–fyra år för tidigt.

– Man får intrycket av att man måste göra antingen eller. Jag tycker att Yle ska klara av både också. Jag vill att de ska utveckla Arenan och sin digitala service, jag vill att vi ska ha tillgång till Sveriges tv utan att behöva betala skjortan för det och samtidigt vill jag att vi ska åtminstone i några år till ha en egen svenskspråkig kanal. Det här handlar ju faktiskt om public service.

Han påpekar att bara några månader före den planerade kanalreformen minskas utgivningen av lokaltidningarna i västra och östra Nyland radikalt.

– Nedskärningen går till för stor del ut över de finlandssvenska tv-tittarna och speciellt de äldre tv-tittarna.

Beställ Veckans kulturplock!

Ett plock från Kulturen varje fredag i din e-post.

Närvårdare Pia Lemberg studerar vidare på läroavtal: ”Vård i livets slutskede ligger nära mitt hjärta”

Mer läsning