Med yrke som morot lär de sig svenska snabbt

De blivande närvårdarna hade inga problem med att bli intervjuade på svenska. På bilden Augusto Asis de Barros, Alexey Shumilin och Kaled Hegli. Bild: Lehtikuva/Heikki Saukkomaa

Metoden för att få invandrare snabbare ut i arbetslivet är att kombinera språkstudier med en yrkesutbildning.

Efter bara ett halvårs språkstudier pratar de blivande närvårdarna från olika delar av världen redan mycket bra svenska.

Det bästa med Finland jämfört med deras hemländer är tryggheten, strukturen, skolan och utbildningen. Det enda som de egentligen har att klaga på är den finländska maten.

– Jag å min sida älskar maten här! Jag tycker också om den finländska kulturen, både människorna, bastun, skogen och naturen. Det dåliga här är att finländarna alltid byter till engelska när man försöker prata finska eller svenska med dem, säger Augusto Asis de Barros från Uruguay, som varit i Finland i snart ett år.

Det skulle vi verkligen inte behöva göra – efter bara ett halvt års studier på svenska så pratar både han, Alexey Shumilin från Ryssland och Kaled Hegli från Italien mycket bra svenska. Både Hegli och Shumilin har försökt prata svenska både på FPA och TE-centralen, men blivit bemötta på finska eller engelska. När de flyttade till Finland fick båda två höra att det inte är möjligt att integreras på svenska.

– Men vi hade vänner som gjort det, så vi visste att det var möjligt. Men det var ingenting som vi erbjöds, säger Shumilin.

– Jag ville lära mig det lokala språket snabbt och effektivt, och därför valde jag svenskan. De svenska språkkurserna har varit av mycket högre kvalitet än de finska, säger Hegli, som bott i Finland i två år.

Svenskan mer än ett språk

Sedan i våras har de studerat till närvårdare på svenska vid Arbis och Prakticums kombinerade språk- och yrkesutbildning SFX Svenska, som är ett nytt integrationsprogram för invandrare i Helsingfors. Det som lockade dem var just kombinationen av språk- och yrkesutbildning. Även om man klarar sig på engelska i stora delar av landet så var det viktigt för dem att lära sig det lokala språket.

– Svenskan i Finland är inte bara ett språk utan också en kultur. Man kan inte integreras i den lokala mentaliteten genom att bara prata engelska, då kommer du inte finländarna nära, säger Hegli.

På frågan om de upplever att de blivit inkluderade i den finlandssvenska mentaliteten är de ändå tudelade.

– Finlandssvenskarna är väldigt öppna men det är svårt komma in i en grupp på djupet, säger Shumilin.

– Jag har flera finlandssvenska vänner som välkomnat mig till "ankdammen", säger Asis de Barros med ett skratt.

Hegli är farmaceut och Shumili både kulturvetare och sjukskötare, men utan finska och svenska har det varit omöjligt att få jobb inom deras egna branscher. I stället har de jobbat på restaurang, delat ut post eller jobbat på eftis.

– Det är inte ändamålsenligt att man måste studera finska i två, tre år innan man kan söka in till en yrkesutbildning, säger Hegli.

"Yrke är morot"

Likadant resonerade man vid Prakticum, Luckan och Arbis som samarbetar kring utbildningen. I Finland har man oftast gått in för att invandrare först ska studera språk och därefter ett yrke, men undersökningar visar att språkinlärningen går mycket snababre om den komnineras med yrkesstuduier, säger Lotta Sjöblom vid Prakticum.

– Det blir en morot. Kombinerade yrkesstudier gör att invandrarna går framåt i en helt annan takt. Vi valde att starta en närvårdarutbildning för att det är ett yrke där det finns jobb och där man kan klara sig enbart på svenska, säger Sjöblom.

Utbildningen började med undervisning i svenska på Arbis i våras. I höst besår utbildningen av språk-, och yrkesstudier och praktik och nästa höst ska de fortsätta sina studier med Prakticums finländska närvårdarstudenter. Under hela projekttiden har de också tillgång till en mentor via Luckan.