Med våldet som uttrycksmedel

Bild: Markku Ulander

Misshandeln som misstänks ha lett till ett dödsfall visar att våldet är en del av nynazisternas politiska uttrycksmedel. Samhället måste reagera tydligt.

Videon som Finska motståndsrörelsen lade ut och de kommentarer organisationen själv gjorde efter demonstrationen den 10 september ger klart besked om tilldragelsens natur.

Förbipasserande protesterar mot flaggbärande män, det hörs munhuggning, och på den sista bilden ser man en ung man ligga på gatan. Människor har samlats runt honom för att hjälpa och vid hans huvud syns en blodfläck. Filmen tonar ut med texten "aktivoidu!" (aktivera dig!).

På organisationens hemsida fanns ett inlägg där man skrev att "en aktivist" måste "ge en snabb disciplineringsåtgärd" (pikainen kurinpalautus) eftersom förbipasserande utsatte dem för svordomar och hotelser.

Den öppet nynazistiska organisationen medger alltså att våldet ingår i dess beteendemönster.

Redan det borde vara tillräckligt för att myndigheterna ska göra en allvarlig granskning av rörelsen, vars koppling till den svenskledda Nordiska motståndsrörelsen är välkänd. Båda rörelserna bejakar våld, deras mål är att upprätta en nordisk nationalsocialistisk republik.

Det är inte första gången Finska motståndsrörelsen attackerar meningsmotståndare. Det hittills allvarligaste fallet inträffade vintern 2013. Då trängde sig personer med koppling till organisationen in på ett bibliotek i Jyväskylä där en bok om högerextremismen i Finland presenterades. Bland de medverkande fanns en av bokens författare, Vänsterförbundets nuvarande ordförande Li Andersson.

Attacken väckte starka reaktioner, presidenten, statsministern och flera andra ministrar talade om ett angrepp mot demokratin och yttrandefriheten.

Nu har regeringens reaktioner varit betydligt lamare. Fram till måndagseftermiddagen hade endast inrikesminister Paula Risikko, Saml, fördömt misshandeln.

Riksdagsledamöter från olika partier har varit aktivare med sitt avståndstagande, men till exempel SFP:s ledamöter valde fram till måndagseftermiddagen att enbart ta ställning i sociala medier, inte via mera konventionella kanaler som partiets hemsida eller pressmeddelanden.

Men vice ordföranden i Sannfinländarnas riksdagsgrupp Ritva Elomaa sade till Helsingin Sanomat att det går så här när det sjuder i människors sinnen och diskussionen om invandrarpolitiken hyssjas ned.

Att en ledande politiker i ett regeringsparti försöker urskulda dödligt våld i samband med en politisk demonstration är uppseendeväckande, och borde i regeringen leda till en diskussion om demokratins grundläggande värderingar.

Men statsminister Juha Sipiläs ekande tystnad antyder att han inte tänker ta initiativ till en sådan.

De Grönas ordförande Ville Niinistö säger att Finland alltför länge har tigit om nynazisterna, och anklagar regeringen för att den inte har brytt sig om att samhällsatmosfären ger utrymme för rasism.

Efter Jyväskyläfallet diskuterades möjligheten att kriminalisera organisationer som Finska motståndsrörelsen. Då kom man till att det inte lönar sig, den här sortens organisationer existerar vare sig de är lagliga eller olagliga.

Strafflagen torde redan innehålla paragrafer som kunde vara tillämpliga, allt från förberedelse till våldsam omstörtning av Finlands statsskick till medverkan i organiserad brottslighet.

Åtminstone kunde myndigheterna nu aktivera dem, ifall man inte tycker att samhället genom specifik lagstiftning borde ge en signal om att nynazism och annan våldsbejakande extremism inte hör hemma här.

Lagar har ju använts för att ge signaler om samhällets värderingar i många obetydligare frågor.

----------------

Texten har ändrats 19.9 2016 klockan 18.29, med ett tillägg om att Svenska folkpartiets riksdagsledamöter fram till måndagseftermiddagen hade valt att reagera via sociala medier.

John-Erik Jansén

John-Erik Jansén Ledarskribent

Beställ Veckans kulturplock!

Ett plock från Kulturen varje fredag i din e-post.

Skall man beakta FN:s hållbarhetsmål när man väljer utbildning?

Mer läsning