Med metoo-debatten har Pandoras ask slutligen öppnats

Vilhelmina Öhman, Bi Puranen, Bernt Klockars och Veronika Honkasalo jämför debatten kring sexuella trakasserier i Sverige och Finland. Bild: SPT/Jenny Blomqvist

Nu när tusentals berättelser om sexuella övergrepp är ute är problemet omöjligt att vifta bort. Seminariet "Visst gör det ont när skammen brister" på Hanaholmen jämför metoo i Sverige och Finland.

Finland ligger i allmänhet steget efter Sverige. Det gäller metoo-debatten. I Sverige fick hashtaggen genast genomslagskraft och diskussionen rullade i gång. Olika branscher arrangerade snabbt fackspecifika upprop som fick stor medieuppmärksamhet. Debatten har även lett till uppsägningar och krav på åtgärder, bland annat en samtyckeslag.

Fem finlandssvenska feminister tog tag i metoo i Svenskfinland genom #vimed och #dammenbrister. Liknande grupper och diskussioner är nu på gång på finskspråkigt håll.

Vasa övningsskola uppdaterar rutiner

Dagen innan dammen brast kom studerande i Vasa övningsskola ut med ett eget upprop. Där anklagades bland annat två lärare för sexuella trakasserier. Rektor Bernt Klockars berättar om hur han fick nys om elevernas upprop.

– Efter klockan nio på kvällen bad en kollega mig att kolla e-posten. Jag hade fått en version av det upprop som en stund senare skickades till medierna. I huvudet snurrade många tankar och känslor, säger han.

Klockars formulerade genast en text till alla elever, personal och föräldrar där han beklagade det som eleverna hade upplevt. En av de utpekade lärarna har sagt upp sig och en har fått en anmärkning. Skolan kommer att lägga fokus på att förbättra sina rutiner och sin jämställdhetsplan, som inte har uppdaterats på många år.

– Till exempel i dag har eleverna haft workshoppar med Malin Gustavsson, som är väldigt insatt i just de här frågorna, säger Klockars.

Skolan har också öppnat en kanal där elever kan skicka in berättelser av det här slaget. Enligt Klockars handlade flera av elevernas berättelser om trakasserier som lärarna inte hade lagt märkte till eftersom de byggde på fenomen på sociala medier.

Handlar om att göra sin röst hörd

Bi Puranen är docent vid Institutet för Framtidsstudier i Sverige, där metoo-debatten har hunnit betydligt längre. Hennes fingertoppskänsla är att finlandssvenskarna är mer progressiva än finskspråkiga finnar när det gäller den här frågan.

I tisdagens DN åskådliggörs hur svenskarna har tagit emot #metoo-debattens första vågor. Bild: SPT/Jenny Blomqvist

– Jag vet inte om jag vågar säga det, men det finns en viss skillnad mellan finsk- och svenskspråkiga, säger Puranen.

Den rikssvenska debatten har präglats av trakasserier i arbetslivet. Puranen skickar runt det nyaste numret av Dagens Nyheter med ett uppslag om hur allmänheten har reagerat på debatten.

– Det är ingen stor skillnad mellan män och kvinnor. De flesta ser metoo som bra i grunden, men det finns en liten grupp män som säger att debatten har varit överdriven.

En i publiken påpekar att medieklimatet skiljer sig kraftigt mellan länderna. Den svenska kvällspressen hänger oftare ut personer med namn.

– Vi har, eller ska ha, en ganska strikt policy om att inte ge ut namn. Men på sociala medier är man bara två klick ifrån att man har namnen där i alla fall. De sociala medierna är underutvecklade när det gäller att förstå gränsdragningar, kommenterar Puranen.

Bi Puranen, docent vid Institutet för Framtidsstudier i Sverige, tror inte att ett samhälle kan bli för jämställt. Bild: SPT/Jenny Blomqvist

Förespråkar samtyckeslag

Vänsterpartisten och forskaren Veronika Honkasalo gick i Helsingforsgymnasiet Kallion lukio, som har uppmärksammats i och med metoo. En lärare anklagas för olämpligt beteende gentemot otaliga kvinnliga studerande under åren 1997-2004.

– Jag har varit med i en sluten grupp med hundratals kvinnor som delar samma upplevelser. Jag stöder metoo, men är lite orolig över fokuset på individuella erfarenheter. Många medier var väldigt intresserade av individuella berättelser i stället för de maktstrukturer som möjliggör övergreppen, säger Honkasalo.

Den svenska regeringen har lagt fram ett förslag till en samtyckeslag, som skulle träda i kraft i juli nästa år. Honkasalo efterlyser samma initiativ i Finland och tycker att det finns väldiga skillnader mellan svensk och finsk politik.

– Vi måste definiera vad som är våld och vad som är sexuella trakasserier. Vi borde också se till att det finns tillräckligt med stödtjänster, säger Honkasalo.

Önskar berättelser från invandrare

Honkasalo saknar det intersektionella perspektivet, som Koko Hubara har försökt införa genom bloggen och essäsamlingen Ruskeat tytöt (Bruna flickor).

– Debatten är ganska vit, men rasism och sexuella trakasserier är ofta sammankopplade, säger hon.

Hon har forskat i undervisningsmaterial för högstadier och gymnasier, särskilt sexualundervisningen. Läromedlen matade uppfattningen om att våld i relationer och sexuella trakasserier inte alls ses som ett problem bland oss finländare, utan snarare något som andra folkgrupper ägnar sig åt.

– En uppföljning av sexualundervisningen är en del av vår handlingsplan, svarar Klockars.

Puranen har identifierat två tydliga grupper som inte har engagerat sig i metoo i Sverige, vilket gäller även Finland.

– Kvinnor på höga positioner i samhället. Kanske saknas trygghetsbasen, men det är väldigt allvarligt om det är så. Den andra gruppen är migranter och nyanlända, där vi vet att många kvinnor far illa, säger Puranen.

Hon uppmanar folk att fundera på hur man kan skapa en trygghetsbas som en del av integrationsarbetet.

– Lagstiftningen är en viktig del och det är viktigt att få in det här i arbetslagstiftningen. Folk lämnar ju sina jobb för att man inte klarar av trakasserierna, säger Puranen.

Vad hoppas ni att metoo-debatten leder till?

– Fake news eller kunskapsresistens, vi har inte råd att ha den attityden. Man måste göra flera undersökningar för att kunna presentera fakta på ett visuellt och tydligt sätt. Hans Rosling var en god vän till mig och älskade att kunna visualisera, säger Puranen.

Puranen förespråkar alltså mindre flum och mer faktabaserade kampanjer. Tidskriften Astras ordförande Vilhelmina Öhman önskar framför allt mer resurser och kompetens.

– Jag tror inte att metoo kan slå över. Kvinnan borde inte alltid behöva säga nej, män kanske kan lära sig att fråga först, säger Öhman.

Hanaholmens kulturcentrum för Sverige och Finland ordnade på tisdagen ett seminarium om sexuella trakasserier och metoo-debatten. I paneldiskussionen medverkade:

Veronika Honkasalo (VF), ledamot i Helsingfors stadsfullmäktige och forskardoktor vid Nätverket för ungdomsforskning.

Bernt Klockars, rektor för Vasa övningsskola.

Bi Puranen, docent vid Institutet för Framtidsstudier i Sverige.

Vilhelmina Öhman, ordförande för tidskriften Astra och en av fem initiativtagare till #dammenbrister.

Moderatorer: Hanaholmens programchef Maria Romantschuk och programkoordinator Jonna Similä.

Yrkesexamen från Prakticum öppnar många dörrar

Studier vid Yrkesinstitutet Prakticum ger nycklar till arbetslivet. Samtidigt kan det också vara en smidig inkörsport till fortsatta studier vid en yrkeshögskola. 4.12.2019 - 00.00

Mer läsning