Med böcker på Highway 99

När chauffören styr genom San Joaquin-dalen där familjen Joad förgäves sökte utkomst dras jag in i läsning.

"You don't want to fart around there", säger servitrisen. Samma morgon som vi lämnat Stillahavskusten och vidunderliga Highway 1 diskuterar vi vägval på ett kafé i den lilla staden Ojai. Jag drar en linje på kartan och pekar på Bakersfield, och trots att jag fungerar som andra reservchaufför under bilsemestern i Kalifornien lyckas jag nästan övertyga de andra i familjen. Det är läsningen av en känd bok, Vredens druvor, inte det country-sound som förknippas med staden, som får mig att plädera för just detta resemål.

För mina barn berättar jag – troligen lektorsaktigt – om boken som på ett drabbande sätt skildrar de svårigheter som amerikanska jordbrukarfamiljer mötte på 1930-talet då den svåra ekonomiska depressionen parades med en ekologisk kris. På de stora slätterna omöjliggjorde torka och dammstormar försörjning. I hopp om arbete sökte sig många till Kalifornien, men förhoppningarna kom på skam när familjen Joad, vars öden gestaltas i John Steinbecks roman, nådde Bakersfield. Många av dem som dragit västerut, exempelvis de "okies" från Oklahoma som skildras i romanen och som var ättlingar till europeiska immigranter, flyttade från kåkstad till annan i jakt efter arbete i en stat där jorden till stor del innehades av ett fåtal storbolag.

Den välvilliga servitrisen framhöll att Bakersfield var en rätt tråkig plats och vi valde en annan rutt, men jag lyckades i alla fall utverka ett besök på utomhusantikvariatet i Ojai, det största i sitt slag i hela världen enligt guideboken. Det är inte bara nostalgi som gör att jag kommer ihåg det här nu, flera år senare. På antikvariatet hittade jag nämligen en annan bok, okänd för mig, men utgiven samtidigt som Steinbecks våren 1939 och just då nästan lika omtalad.

När chauffören styr genom San Joaquin-dalen där familjen Joad förgäves sökte utkomst dras jag in i läsning. Även den här boken handlar om jordbruksarbetares utsatthet i den råa kapitalism som under 1930-talet satte sin prägel på förhållandena i den bördiga staten. Med den dokumentära boken Factories in the Field lyckades juristen Carey McWilliams väcka intresse också för andra migrantarbetares – mexikaners, kinesers och japaners – hårda villkor. Många mexikaner skyfflades fram och tillbaka över gränsen: när arbetsbrist rådde ålades de att åka hem, när brist på arbetskraft förelåg fick de stanna. McWilliams blottlägger rasism och visar hur denna förutom att den utnyttjades av de stora bolagen också kunde prägla facklig verksamhet.

För mig var dessa böcker, jämngamla klassiker, återigen en påminnelse om att det finns många berättelser, inte bara de vi känner bäst. När vi följande gång stod inför vägval föreslog jag en avstickare till Locke i Sacramento-deltat, en liten stad där kinesiska arbetare hade slagit sig ned sedan de fördrivits från andra kåkstäder. I det vackra deltat odlades päron som konserverades och skeppades över haven. När jag berättade om detta för mina barn var, misstänker jag, min ton rätt docerande.

Ann-Catrin Östman Lektor i historia vid Åbo Akademi

Beställ Veckans kulturplock!

Ett plock från Kulturen varje fredag i din e-post.

Finland behöver Östersjön – vi kan och ska ännu rädda den

Mer läsning