Finns det ojämlikheter i hälsobeteende hos barn i daghemsålder och hur kan jämlik hälsa främjas? Frågor likt dessa sysselsätter forskarna inom DAGIS-projektet.

– Målet är att förbättra barns levnadsvanor och minska socio­ekonomiska skillnader, säger Carola Ray, docent och seniorforskare vid Folkhälsans forskningscentrum.

Forskningen är ett samarbete mellan Folkhälsans forskningscentrum och Helsingfors universitet sedan 2014. Åren 2015–2016 gjordes en omfattande kartläggning där ca 800 barn deltog. Datan från kartläggningen analyserades och utgjorde grunden för ett interventionsprogram som verkställdes 2017–2018. Syftet med programmet var att påverka miljön både på daghemmet och i hemmen. Målet var att påverka barnens levnadsvanor i en hälsosammare riktning. Nu analyseras resultaten och forskargruppen söker finansiering för en uppföljningsstudie.

Inom DAGIS har man sett på om socioekonomisk status, mätt via olika mätinstrument så som högsta utbildning i familjen, har samband med barnens levnadsvanor. Gällande skärmtid kunde man se att familjer med högre utbildning angav lägre maxtid för barnens skärmtittande.

– Skärmtid kan användas som en indikator på att man är stillasittande. Barn i familjer med högre utbildningsnivå verkar sitta stilla lika mycket då man mäter den fysiska aktiviteten med hjälp av rörelsemätare, men gör mer andra saker, så som läser eller pysslar.

Forskningen visade att förebildernas roll samt normer kring hur mycket frukt och grönt man tycker barn borde äta är avgörande för ätandet av dessa.

– Skapa möjligheter för hälsosamma kostvanor. Servera grönsaker, frukt och bär i samband med varje måltid, och ha t.ex. morotsstänger till hands så att barnen kan äta dem till och med mellan måltiderna.

Det är mycket som kan påverka barns välmående – allt från skärmtid till mat som finns hemma och hur ofta familjen rör sig tillsammans.

– Det är viktigt att inte skuldbelägga föräldrar. Det finns en hel by som formar barnen – vi får vara tacksamma över våra daghem, som enligt resultaten i DAGIS gör ett gott jobb i att stöda hälsosamma vanor och därmed stöder barn att utveckla sunda levnadsvanor.

Carola Ray är docent och seniorforskare vid Folkhälsans forskningscentrum. Bild: Mikko Käkelä

Läs mer: https://www.folkhalsan.fi/forskning/programmet-for-folkhalsoforskning/grupp-roos/

En timmes ökning i skärmtid ledde till 11 minuter senare läggdags och 10 minuter mindre sömn.

TV-tittande hade samband med senare läggdags och mindre sömn, användning av smarttelefon eller surfplatta även med mindre regelbundet sovande. Datoranvändning hade samband med senare läggdags.

För små barn rekommenderas mindre än en 1 timme skärmtid per dag.