Matproduktionens klimatpåverkan är en stor paradox

Monokultur är motsats till mångfald, och bristen på mångfald är en av de största orsakerna till att så många djur, växter och insektarter är rödlistade.

Alla växter binder koldioxid genom fotosyntesen, så att äta växtbaserad föda måste vara bra för klimatet. Men växtproduktionen förorsakar stora utsläpp av växthusgaser.

Djur å andra sidan förbrukar syre och andas ut koldioxid. Och gräsätande djur rapar dessutom rätt stora mängder metan. Paradoxen är att det kan vara bättre för klimatet att äta kött från gräsätande djur som rapar metan, än att äta grönsaker, frukter, spannmål, andra växter och växtdelar.

I HBL (9.5) står det att "Inhemska grönsaker blir allt grönare" och att "Tomaterna blir klimatvänligare" (HBL 1.6). Så vi känner till att grönsaksodling förorsakar klimatutsläpp. Finska tomater 2,6 kilo koldioxidekvivalenter per kilo tomat. Klimatavtrycket beror främst på uppvärmning, belysning och transporter, men också torven som används som växtunderlag oxiderar och blir koldioxid. Tyvärr binder en odlad tomatplanta ingen kol till marken, för den har ingen markkontakt.

Växter som växer med rötterna i mylla förser markens mikroorganismer med kolföreningar som delvis förbrukas av mikroorganismerna, men största delen av kolet binds i marken för långa tider. Tyvärr är nästan all växtodling ettårig och monokulturell. Efter odlingssäsongen plöjs marken och växtsäsongen får ett abrupt slut, och kolet som under växtsäsongen kommit ner i jorden går tillbaka till atmosfären. Monokultur är motsats till mångfald, och bristen på mångfald är en av de största orsakerna till att så många djur, växter och insektarter är rödlistade.

Men det finns lönsamma jordbruksmetoder som befrämjar mångfalden och samtidigt binder kol till marken. Regenerative Agriculture och Carbon Farming är två benämningar som används. Marken hålls täckt av växtlighet året runt med hjälp av tiotals olika täckväxter, markbearbetningen minimeras. Oorganisk gödsel och bekämpningsmedel undviks. Boskap som förbättrar markens bördighet och växtlighetens mångfald används.

Betande djur som administreras på rätt sätt gör att gräset växer bättre och binder mer kol till marken. Avföringen, gödseln, ökar markens kolhalt och är livsviktig för hundratals insekter, många fågelarter och tusentals mikroorganismer.

På White Oak Pastures Beef-ranchen i USA går boskapen ute året runt enligt Holistic Managed Grazing-metoden, och man har under flera år forskat i nötboskapens klimatpåverkan. För att producera ett kilo nötkött avges i form av rapningar 29 kilo koldioxidekvivalenter, från gödsel fem kilo, från slakt och transporter 1,2 kilo, men samtidigt band gräsets rötter 35 kilo koldioxidekvivalenter till marken och växtdelar som förblev i marken fyra kilo. Totalt band ett kilo nötkött 3,5 kg koldioxidekvivalenter till marken per kilo nötkött.

Att påstå att grönsaker som släpper ut 2,6 kilo koldioxid per kilo är klimatvänliga är lika falskt som att påstå att kött som kan binda 3,5 kilo koldioxid per kilo är en risk för klimatet.

Nästan all växtodling läcker koldioxid, och om man ger spannmål eller soja till grisar, höns och kor är också köttproduktionen skadlig för klimatet. Men kor och får på välorganiserat bete kan vara en del av lösningen på klimatkrisen.

Vi har några gårdar i Finland där man redan odlar enligt principerna för regenerativt jordbruk. I stället för att lyfta fram växthusodling som har minskat sin negativa klimatpåverkan tycker jag att vi skall lyfta fram de verkliga klimathjältarna som binder kol till marken. Förutom positiv klimatpåverkan läcker regenerativ odling inte näringsämnen till vattendragen.

Thor-Fredric Karlsson Helsingfors

En rättelse införd i texten 11.6.2019, kl. 10.17: Oorganisk (organisk) gödsel och bekämpningsmedel undviks.

Bli kock i Axxell

Svenskfinlands kändaste kock, Micke Björklund, har trätt in som mentor och mecenat för Axxells kockutbildning i Karis, för kockutbildningens framtid och Finlands matkultur. 8.10.2019 - 11.40

Mer läsning