Matias Sjöman för en kamp mot klottret – "Sjundeå ger på vissa ställen intrycket av en knarkhåla"

"Det här projektet är fortfarande i testfasen", säger Matias Sjöman när han sprutar graffitiborttagningsmedel på soptunnan. I barnvagnen brukar han ha sin två månader gamla dotter – och idel städredskap, när han ger sig ut på promenad. Bild: Cata Portin

Matias Sjöman är utled på klotter. Men han nöjer sig inte med att klaga i sociala medier utan tar sin nyfödda dotter med på promenad och skrubbar rent. Nu lovar Sjundeå kommun att backa upp honom.

Matias Sjöman, 38 år och sedan två år bosatt i Sjundeå, är bestört. Bildäcken knastrar mot vinterns första snö när han börjar peka.

– Titta. Klottrad inte bara lite, utan fram och tillbaka, kors och tvärs. Den är helt förstörd.

Anledningen till att just den här gulröda 30-skylten upprör honom så mycket är att den markerar startskottet för hans "antiklotterkampanj". Fram till lördagskvällen var den ren och prydlig efter en god stunds skrubbande och skurande. Men när Matias Sjöman och hans fru kom hem från en vän var skylten full av klotter – igen.

Han är övertygad om att de som ligger bakom klottret är ute efter hämnd. Han har nämligen delat bilder på rena skyltar på Facebook som sannolikt har nått dem vars klotter raderats.

– Alla soptunnor och elskåp är nedsmutsade längs den här vägen, men bara på ställen där det är svag belysning. Det är inte en slump.

Så här såg biljettautomaten vid Sjundeå station ut på tisdagen. Klottrarna verkar vallfärda till stationsområdet, säger Matias Sjöman. Bild: Cata Portin

Sjundeåbor gör tummen upp

I mitten av november laddade Sjöman upp en bild på skylten på Facebook. Den har fått mer än 500 tummar upp – nästan tio procent av Sjundeås invånare.

I texten uppmanar Matias Sjöman andra Sjundeåbor att ta vara på sin frustration. Han är trött på att folk tjatar utan en konstruktiv tanke.

– Det pågår helt vansinniga debatter i sociala medier, men ingen gör något.

Själv lastar han förutom sin två månader gamla dotter även tvättsvamp, disktrasa och skurmedel i barnvagnen när han ska ut en sväng i grannskapet.

Droppen som satte i gång Sjömans krig mot klottret var att en frisbeegolfbana som han och två vänner byggt under ett och ett halvt års tid föll offer för skadegörelse. Banan stod nästan färdig tidigare i höst när någon dränkte soptunnor, korgar och banguider i sprayfärg.

Stationen värst drabbad

Hur ska man då få bukt med klottret?

Matias Sjöman tror inte på det konventionella förslaget – att bygga graffitiväggar avsedda för spraymålning.

– Hela grejen är ju att göra något förbjudet, något man får kicks av. Problemet är att det inte finns vettig sysselsättning i Sjundeå för barn i unga tonår. Det är bra att det nu byggs en ny hockeyrink, det behövs mer sådant.

För vissa ungdomar är det coolt att måla taggar på förbjudna ställen. Vad Matias Sjöman förstått skickar de sedan bilder till varandra i sociala medier. Bild: Cata Portin

De som har makt att förebygga klottret är dels kommunen, dels föräldrar, tror han.

Kommunen kunde till exempel reda ut om det är tillåtet att installera övervakningskameror vid "klottrarnas mecka", tågstationen, medan föräldrar kunde ha bättre koll på vad deras barn har för sig på fritiden.

– Efter att frisbeegolfbanan förstördes träffade jag två killar i lekparken. De stod där med stora svarta tuschpennor i händerna, så jag ringde den enas mamma och frågade om hon visste vad sonen höll på med.

– "Nej", sa hon. "Jag vet ibland inte vad jag ska ta mig till med honom." Ja, men börja kanske med att fråga var han varit!

Politiker hurrar

Kommunstyrelsens ordförande Marko Linnala (Saml) har själv utsatts för skadegörelse. Tidigare har någon spraymålat taggar på skåpbilen som tillhör hans firma.

Enligt Linnala är Matias Sjömans insats "exemplarisk".

– Klotter är ett stort problem just nu. Det har ökat markant i år.

Varför vet Linnala inte, men han kan tänka sig att unga särskilt under pandemin har saknat meningsfulla aktiviteter på fritiden.

Han föreslår att skolor tar upp frågan med elever och att kommunen drar sitt strå till Sjömans stack.

– Kommunen kunde bidra med att till exempel skaffa städredskap för en talkodag.

Rengöringsmedlet löser upp den vita sprayfärgen. På bara några minuter har Matias Sjöman skrubbat rent. Bild: Cata Portin

– Den här kampanjen stärker både gemenskapen och ansvaret för gemensam egendom i Sjundeå.

Många järn i elden

Matias Sjöman är en person som hellre kavlar upp ärmarna än stannar och grunnar.

I vintras blev han rikskändis då han på sin gård lät bygga en över 100 meter lång isbana för utförsåkning på skridskor. Samtidigt var han spelande tränare och allt-i-allo i det lokala innebandylaget som nu avancerat till landets tredjehögsta serie.

Matias Sjöman är till vardags speciallärare på en skola i Lojo. Sedan några veckor har han tagit i med hårdhandskarna mot klotter i sin hemkommun Sjundeå. Bild: Cata Portin

– Jag ordnar också en beachvolleyturnering i Kyrkslätt varje sommar. Senast deltog över 20 lag, säger han när han får syn på en keps i hatthyllan.

– Ibland känner jag att jag måste se upp så jag inte bränner ut mig själv.

Vad är din drivkraft i just antiklotterkampen?

– Sjundeå är mitt hem. Jag vill inte att det första gäster ser när de kommer på besök är nedsmutsade soptunnor. En kompis till mig sa det så bra, att Sjundeå på vissa ställen ger intrycket av en knarkhåla. Och det är väldigt synd.

Läs mer: Byggde isbana kring huset i Sjundeå – nu är han en viral hit på NHL

Klotter kan räknas som skadegörelse och kan då ge böter eller, om är mycket omfattande och orsakar stor skada, rentav fängelse.

"Innehav av ämnen som lämpar sig för klottring" är förbjudet enligt lag. Bryter man mot den lagen kan man dömas till en ordningsbot på 20 euro.

Källa: Finlex

Beställ Veckans kulturplock!

Ett plock från Kulturen varje fredag i din e-post.

Diamanter är det ultimata vintageköpet

Mer läsning