Matematik behövs inte för alla utbildningar

Bild: HBL

Det är bra att man i framtiden planerar att poängtera studentexamensvitsorden mera, men det får inte utesluta möjligheten att i stället skriva inträdesprov.

Det framtida antagningsförfarandet till tredje stadiet är väldigt aktuellt och förändringar torde göras. Däremot visar det nya tabellförslaget som presenterades förra veckan ett tydligt exempel på att beslutsfattarna som gett detta förslag inte egentligen känner till realiteterna. Abiturienter och studeranden överlag är allt mer stressade och denna reforms syfte är att minska stressen under sista våren i gymnasiet, som för tillfället är väldigt jobbig. Stressen är ett faktum som leder till att många tar ett mellanår för att vila upp sig i stället för att direkt fortsätta studera.

Förutom stressen orsakar inträdesproven, och de dyra prepkurserna i samband med dem, att sökanden med bra socioekonomisk bakgrund har råd att gå prepkurserna och således har lättare att komma in på utbildningen. Det är ju inte omöjligt att komma in utan att gå en prepkurs, men till exempel 96 procent av antagna till den juridiska fakulteten vid Helsingfors universitet har gått en prepkurs. Utbildningsministeriet vill få bort dyra prepkurser, men att flytta antagningen från inträdesprov till studentexamen kommer inte att ta bort de dyra kurserna, däremot flytta behovet av prepkurser till yngre studerande. Dessutom är inte tabellförslaget rättvist, det krävs mera information, kunskap och tid för att bygga upp ett fungerande system.

Det är väldigt många abiturienter som inte vet vad de vill göra med sitt liv och enligt detta förslag borde man redan i början av sin gymnasietid veta vilka kurser man vill gå och vad man vill skriva för att ha en chans att komma in på den utbildning man vill. Tidigare har ungdomarna haft lika bra möjligheter för fortsatta studier, oberoende om de har valt att gå på yrkesskola eller på gymnasiet. Ifall det i fortsättningen kommer att finnas färre platser reserverade för dem som söker in med inträdesprov kommer det att minska på yrkesskolstuderandenas möjligheter att fortsätta studera efter andra stadiet.

Det är bra att man i framtiden planerar att poängtera studentexamensvitsorden mera, men det får inte utesluta möjligheten att i stället skriva inträdesprov ifall till exempel studentexamensproven går dåligt. Detta både för att inte öka ojämlikheten mellan yrkesutbildning och gymnasieutbildning, och för att inte öka stressen för studentproven.

Inträdesproven mäter dessutom förutom sökandens kompetens också deras motivation. Någon som är riktigt intresserad av till exempel juridik orkar läsa materialet och satsa på inträdesprovet. Om en del av de antagna endast antagits baserat på prestationer i gymnasiet kommer andelen studerande som avbryter sina studier att öka eftersom de först efter att ha påbörjat studierna märker att ämnet inte intresserar dem.

Enligt tabellförslaget som presenterades förra veckan skulle laudatur i matematik vara en helsäker länk till möjligheten att studera var som helst. Enligt oss vore det helt galet att laudatur i matematik skulle vara viktigare än laudatur i historia då man söker till universitetet för att studera historia, för att lyfta upp ett exempel. Det är tydligt att man vill lyfta fram vikten av att studera matematik, men alla blir inte bra på matematik hur mycket de än försöker.

Den allmänbildande utbildningen som gymnasiet ska kunna erbjuda kommer att förlora sin poäng då studeranden väljer att inte alls läsa och satsa på vissa ämnen som är mindre värda enligt förslaget. Det är klart att 13 kurser ska vara mer värda än tre kurser, men matematik är inte ett ämne som behövs på alla utbildningar och därför borde det vara möjligt att få lika mycket poäng av andra ämnen också.

Det föreslagna systemet är meningen att tas i kraft 2020 vilket är alldeles för snabbt. Sådana här reformer ska göras grundligt, och för att det ska lyckas bra måste man lyssna på flera experter, och inte försöka göra ett förslag färdigt så fort som möjligt. Dessutom har de studerande som har börjat studera på gymnasiet nu redan fattat beslut om vad de ska läsa för kurser, helt omedvetna om att systemet ska ändras så här radikalt för dem. Vi behöver bli förvarnade i god tid om hur de små beslut vi fattar påverkar vår framtid.

Veera Granroth Wilma Montonen abiturienter, Helsingfors

Hur du hittar det bästa lånet för dig

Den som någonsin har tecknat ett lån är förmodligen plågsamt medveten om hur svårt det kan tyckas vara att hitta rätt lån. Vad är det då som avgör om ett lån är bra eller inte? 17.9.2018 - 00.00