Mat för jämlikhet och jämställdhet

Skolmåltiden ska stå för en tredjedel av dagens energibehov. Bild: Arkivbild/KSF Media

Vi ser skolmaten som en självklarhet, men den har och har haft en viktig roll för barnens jämlikhet och föräldrarnas jämställdhet.

Skolmaten är aktuell eftersom rekommendationerna har förnyats. Men den är värd en mässa också av andra orsaker. Det faktum att alla barn får en gratis måltid i skolan har haft stor betydelse för samhällsutvecklingen i Finland.

Lagen om gratis skolmat stiftades mitt under brinnande krig 1943 och kommunerna fick fem år på sig att förverkliga den. Helsingfors var en föregångare och bjöd eleverna på mat redan från hösten 1943. Och det gick raskt också på andra håll. Redan efter två år hade 85 procent av skolorna infört den avgiftsfria måltiden.

Maten har betytt mycket för samhällets jämlikhet. Skolan är viktig, men barn som lever under svåra förhållanden har svårt att ta till sig undervisningen. Om man är hungrig har man inte krafter att lära sig.

Redan på 1800-talet fanns enstaka skolor för fattiga barn som gav dem inte bara mat utan också kläder och det material som behövdes för skolgången. Senare infördes matbespisningar för fattiga barn till exempel i Helsingfors.

Utvecklingen har alltså gått i etapper och det sista och viktigaste steget var lagen som garanterade alla barn gratis mat i skolan.

Men skolmaten har inte enbart ökat jämlikheten mellan barnen, den har också bidragit till större jämställdhet mellan föräldrarna.

Finland och Sverige är de enda länderna med gratis skolmat. Sverige kom betydligt senare än vi, först på 1970-talet. På annat håll ska barnen ofta ha med sig egen mat, så är det till exempel i Norge. I andra länder säljs mat, ofta skräpmat, i kiosker och kantiner. En tredje modell, som tillämpas i till exempel Tyskland och Schweiz, är att barnen går hem för att äta lunch mitt på dagen. Det förutsätter att det finns någon hemma som har lagat maten – och denna någon är väldigt ofta en mamma.

Skolmåltiden innebär att ett hinder för kvinnors förvärvsarbete har röjts undan. Det har haft stor betydelse för familjernas ekonomi – men också för kvinnornas ställning. Ett yrkesliv och en egen lön skapar förutsättningar för ett självständigt liv.

Skolmaten måste följa tiden tid och ändras i takt med att vi lär oss tycka om nya smaker, vet mer om matens hälsoeffekter och hur viktigt det är att ha tillräckligt med tid och lugn och ro för att äta, också i skolan.

Följaktligen innebär den nya rekommendationen att andelen ljust kött, fisk och grönsaker ska öka. Varje dag borde skolan erbjuda två huvudrätter, den ena vegetarisk. Dessutom borde sötsaker och läskedrycker förbjudas i skolorna.

Om allt det här fungerar står skollunchen för en tredjedel av barnens energibehov under ett dygn.

Det förutsätter att eleverna faktiskt äter skolmaten. Ett av vår tids bekymmer är att många elever, särskilt på de högre grundskoleklasserna, inte gör det.

Maten har på nytt blivit en klassmarkör. Inte på samma sätt som förr – förhoppningsvis är det inte många barn i Finland som måste gå hungriga. Men en del barn får mat av sämre kvalitet. Skräpmat, som innehåller mycket kolhydrater, socker och fett framstår som förmånligare än nyttigare mat med högre näringsvärde. Också därför är skolmaten viktig. Den är en viktig del av välfärdsstaten. Men om skolmaten inte redan var gratis – skulle den bli det i dag? Eller skulle det anses vara för dyrt, och dessutom inskränka på elevernas valfrihet?

Susanna Ginman Chef för opinionsavdelningen

En nästan skuldfri bostad ger dig flera möjligheter i din ekonomi

Ett omvänt bostadslån innebär utnyttjande av den förmögenhet man har fast i sin bostad. Om man känner att pensionen inte räcker till och besparingar sitter i väggarna, kan man frigöra medel genom att ta banklån på upp till hälften av bostadens värde. 25.4.2019 - 10.46