Mässlingsepidemi möjlig också i Finland

Finländarna är väl skyddade mot mässling, men områden med lägre vaccintäckning är mer utsatta för epidemier.Bild: Mostphotos

Över tjugo personer har smittats av mässling i Sverige sedan en smärre epidemi bröt ut i början av december i Göteborg. I Finland är risken för en epidemi störst i områden med lägre vaccineringstäckning, främst svenska Österbotten.

Nya fall av mässling har uppdagats kontinuerligt sedan det första fallet i december, och senast på tisdagen utreddes ett misstänkt fall i Trollhättan. Ett annat fall handlar om en person ur Sahlgrenska universitetssjukhusets personal som ska ha jobbat på förlossningsavdelningen i juldagarna, där 63 barn kan ha riskerat smitta.

FAKTA

Mycket smittsamt

Mässling överförs via kontakt- och droppsmitta och genom luften. Då en person som bär på smittan till exempel nyser kan smittan stanna i rummet en lång stund, och det finns exempel på att personer som suttit i samma väntrum där en smittad varit ett par timmar tidigare fått smittan.

Inkubationstiden är vanligen 9–11 dygn, men kan vara så lång som tre veckor. Den som insjuknat är smittsam i fyra dygn före eksemet bryter ut och fyra dygn efter.

De första symtomen är hög feber, andningssymtom och irriterade ögon. Efter 3–5 dygn följer hudeksem, och några dagar senare börjar återhämtningen. I vuxen ålder och för personer med nedsatt motståndskraft är sjukdomen ofta svårare.

Mässling försvagar motståndskraften mot andra sjukdomar i upp till två år och kan leda till en rad följdsjukdomar.

Behandlingen är symtomatisk, så att feber och smärta kan lindras med febernedsättande mediciner som lindrar smärta. Får man en bakteriell inflammation kan den kräva annan behandling.

På grund av smittorisken är det bra att först ringa vårdcentralen då man misstänker mässling, och inte gå och sätta sig i ett fullt väntrum.

Källa: THL

Inkubationstiden för mässling är lång – mellan en och tre veckor – och sjukdomen smittar extremt lätt via kontakt men också genom luften. Varje nytt fall drar följaktligen i gång en omfattande smittspårningsoperation för att ta rätt på alla som kan ha kommit i kontakt med den smittade personen. Beredskapsnivån är nu hög och i hela Sverige uppmanas vårdpersonal att låta vaccinera sig om de inte redan gjort det.

Risken för att epidemin ska sprida sig till Finland är ändå inte särskilt stor, bedömer man på Institutet för hälsa och välfärd, THL, men omöjligt är det inte.

– Det kan vara ganska slumpmässigt hur smittokedjorna utvecklas. Finländarna har överlag ett mycket bra skydd mot mässling, men det är alltid möjligt att det uppstår små epidemier. Risken varierar och är störst i områden med låg vaccineringstäckning, säger Mia Kontio, specialsakkunnig vid THL.

Sådana områden finns särskilt vid den österbottniska kusten, till exempel i Jakobstad, Kronoby, Korsholm och Kristinestad är vaccinationstäckningen bland barn födda 2014 – som vid det här laget borde ha fått sin första vaccindos – under 90 procent. Detsamma gäller också till exempel enstaka områden i norr. På små orter kan statistiken svaja på grund av ett lågt antal födda, men det är också ett faktum att vaccinmotståndet har sitt starkaste fäste just i svenska Österbotten.

– Det är svårt att säga varför det är så, men det hänger nog ihop också med andra faktorer. Kanske man vill ta reda på själv och kunna kontrollera den egna omgivningen. Vaccinskeptikerna är ofta välutbildade, och kanske ett kritiskt tänkande leder till att man ifrågasätter mer. Men det finns så mycket information och alla väljer själva vad de tror på. Att vi inte lyckas övertyga folk om fördelarna med vaccin känns förstås som ett misslyckande, och vi måste fundera på hur vi kan föra fram saker på ett bättre sätt, säger Kontio.

Största delen skyddade

Överlag är vaccineringstäckningen ändå hög och på befolkningsnivå är skyddet mot mässling gott. Kontio bedömer att ungefär 95 procent av befolkningen har skydd mot mässling, som har förvärvats antingen genom vaccin eller genom själva sjukdomen. Av dem som är födda före 1965 har största delen själva haft mässlingen och på det sättet blivit immuna, och sedan 1975 ingår vaccin mot mässling i det nationella vaccinationsprogrammet. De som är födda under perioden mellan 1965 och 1975 är ändå en osäkerhetsfaktor, och bland de första årskullarna som fick vaccinet på 1970-talet finns också sådana som aldrig fått mer än en av rekommenderade två vaccindoser.

– Men det är nog en ganska liten del av befolkningen som har ett bristfälligt skydd, och det syns ju i att det inte har varit några större epidemier i Finland på länge. Många tar också vaccin i samband med resor och arbete, konstaterar Kontio.

Från den första mars är arbetsgivare inom vården dessutom förpliktade att skydda särskilt utsatta patienter genom att garantera personalen vaccin mot bland annat mässling, enligt den nya lagen om smittsamma sjukdomar.

Det som är oroväckande är snarast att tendensen under senare år gått åt fel håll. Då vaccineringstäckningen till en början steg till 96–97 procent har den sjunkit till 94,6 procent i hela landet bland dem som är födda 2014. Det försöker man nu åtgärda genom information och utbildning.

– Personalen på rådgivningar och vårdcentraler har en nyckelroll, och de får utbildning i hur de ska informera föräldrarna till små barn på bästa sätt. Det verkar som om de föräldrar som väljer att inte låta vaccinera sina barn inte inser riskerna med sjukdomen, och därför tycker att vaccinet utgör en större risk. Så är det inte, och det här måste vi få fram.

Varför är det så farligt med mässling då?

– Det handlar framför allt om följdsjukdomarna. Till dem hör bland annat lunginflammation, hjärninflammation, öroninflammation och olika inflammationer i luftvägarna. För dem som av en eller annan anledning har nedsatt motståndskraft är det särskilt farligt, säger Kontio.

Hur du hittar det bästa lånet för dig

Den som någonsin har tecknat ett lån är förmodligen plågsamt medveten om hur svårt det kan tyckas vara att hitta rätt lån. Vad är det då som avgör om ett lån är bra eller inte? 17.9.2018 - 00.00